ÅSIKT

Riskkapitalister ska inte natta mormor

”…med avregleringen och privatiseringarna minskade likvärdigheten.”

Kvalitetsgaranti Det behövs nationella riktlinjer som garanterar kvaliteten i all offentligt finansierad verksamhet.
Kvalitetsgaranti Det behövs nationella riktlinjer som garanterar kvaliteten i all offentligt finansierad verksamhet.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Bara tolv procent av svenskarna anser att välfärdsbolagen ska få plocka ut skattepengar som vinst. Det visade Novus i en mätning tidigare i veckan. Endast två procent av de rödgröna väljarna tycker att vinst ska få plockas ut, jämfört med 25 procent bland alliansväljarna. Hela 63 procent av alliansens egna väljare anser att eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.

Frågan om hur vinst­intresset i välfärden ska hanteras går tillbaka till en trend inom offentlig förvaltning från början av 1980-talet, som brukar gå under namnet ”New public management”.

Medborgarna blev kunder

Den offentliga sektorn ansågs stel och ineffektiv. Därför övertog man en rad ledarskaps- och organisationsprinciper från det privata näringslivet. Tanken var att det skulle bli bättre välfärd till lägre kostnad. Konkurrens och privatisering blev ledord. Medborgarna blev kunder och valfrihet en överordnad princip.

Men med avregleringen och privatiseringarna minskade likvärdigheten. I dag har vi inte längre en skola som ger alla samma chans. Föräldrarnas bakgrund betyder allt mer. Vården, liksom god hälsa, fördelas i högre grad efter socioekonomisk bakgrund

i stället för behov. Äldreomsorgen har blivit en marknad för lycksökare och riskkapitalister.

Det blev, sammanfattningsvis, inte så lyckat.

Mångfald och valfrihet viktigt

Att döma av Novus mätning verkar svenskarna inte överförtjusta. Man vill helt enkelt inte att vinstintresset ska styra välfärden. Riskkapitalister ska inte natta mormor. Samtidigt vet vi sedan tidigare att mångfald och valfrihet är viktigt för många.

Hur får man då bort vinstintresset som överordnad drivkraft, men har kvar mångfald och valfrihet?

För det första behöver resursfördelningen förändras. Skolpengen är ett bra exempel, där huvudregeln i dag är att

varje elev får lika mycket resurser.

Samma tankar går igenom alla så kallade check- och pengsystem. Lagstiftningen bör ändras så att skattepengar som huvudregel ska fördelas efter behov.

För det andra behöver nationella riktlinjer införas som garanterar kvaliteten i all offentligt finansierad verksamhet. I dag finns sådana riktlinjer för bemanning i demensvården. Liknande regler bör in­föras i sjukvård och skola. Exempelvis kan be­manning i sjukvården, storlek på klasser i skolan och andelen lärarledd undervisningstid regleras.

För det tredje måste uppföljning och kontroll förbättras. I värsta fall ska verksamhet kunna stängas eller tvångsförvaltas, oavsett utförare.

För det fjärde bör möjligheten att dela ut skattepengar till aktieägare för bolag som utför välfärdstjänster begränsas.

Detta skulle ge nya drivkrafter för dem som vill driva vård, skola och omsorg. Det skulle i sin tur leda till högre kvalitet och bättre likvärdighet.

Det är det väljarna vill ha.