Vilken soppa!

30 Mars 2009. Skandalen kring AMF Pension tog i natt en ny vändning. Revisorernas utredning angående vd:n Christer Elmehagens orimliga pensionsavtal presenterades. En enig styrelse konstaterar nu att det har betalats ut alldeles för stora belopp till Elmehagens pension.

I lördags kunde Aftonbladet avslöja att AMF:s styrelse aldrig godkände det guldkantade pensionsavtalet. Beslutet fattades av styrelsens ordförande Göran Tunhammar och ersättningskommittén.

Wanja får rätt

Styrelsens ledamöter kan inte komma undan det formella ansvaret. Likväl kan det faktum att styrelsen inte fick tillräcklig information förklara det höga tonläge som LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin använt allt sedan pensionsavtalet avslöjades. Hon har uppenbart inte känt sig delaktig i beslutet. Både protokollen och revisorsrapporten ger henne rätt.

LO kräver nu att de felaktigt utbetalda pensionspengarna återbetalas av Elmehagen. Hela historien har utvecklats till en riktig soppa. Förtroendet för AMF Pension är kört i botten. Svenskt Näringsliv och LO måste nu göra allt för att återupprätta bolagets status hos pensionsspararna.

Aningslös medspelare

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin har ensam fått klä skott för kritiken mot bonusar och orimliga pensionsvillkor den senaste tiden. I den mediala logiken är det de godas brist på godhet som upprör mest. Också näringslivets direktörer och borgerliga ministrar skulle kunna ställas till svars för att ha medverkat till en osund spekulationsekonomi som skadar landet.

Kritiken mot LO och dess ordförande är berättigad. LO har inte varit pådrivande i skapandet av girighetskulturen men har reducerat sig själv till en aningslös medspelare. Häri ligger det grundläggande problemet som snarare är ett systemfel än en personfråga.

Det visar historien. Dåvarande LO-ordförande Stig Malm fick avgå efter BPA-skandalen men systemet med att LO-ordförande ska hålla på med mångsyssleri fortsatte. Inte heller har LO efter Malm-epoken brytt sig om att utveckla en genomtänkt policy för sin ägarmakt eller utarbetat etiska riktlinjer för styrelsearbete.

Nu påbörjar äntligen LO detta arbete och ser över både ägarpolicy och sin styrelserepresentation.

Hon ska inte avgå

De senaste veckornas avslöjanden har försatt hela arbetarrörelsen i en förtroendekris. Att den skulle lösas med ett personoffer är tveksamt. Wanja Lundby-Wedin betraktas allmänt som en bra LO-ordförande som tagit strid för löntagarnas intressen. AMF-skandalen handlar inte om att hon själv skulle ha tillskansat sig bonus eller skyhög pension utan om brist på agerande i styrelsen. Revisorernas rapport visar nu att hon haft rätt om att beslutsprocessen inte gått rätt till.

Wanja Lundby-Wedin ska inte avgå utan se till att LO gör upp med samförståndskulturens baksida: att man hållit mer på koncensus i styrelserna än agerat motkraft till kvartalskapitalismen.