Det blåser snålt
om vindkraften

23 MAJ 2009. Svensk vindkraft har tappat fart enligt statistik från branschorganisationen Svensk vindenergi. I fjol byggdes 134 vindsnurror med en total effekt på 236 MW. I år lär utbyggnaden bara bli på 150 MW.

Den globala finanskrisen och lågkonjunkturen spelar förstås roll. Men det är inte hela sanningen. Att vindenergi­branschen nu upp­lever att det blir svår­are att få fram kapital till investeringar hör också samman med regeringens energipolitik.

Säljer ut sin själ

Centerledaren säljer ut sin själ till kärnkraftslobbyn och signalerna från regeringens sida har en längre tid handlat om att det våras för ny kärnkraft. Vem vågar då satsa på alternativen?

Det finns dessutom brister i elcerti­fikatsystemet. Det skulle behövas ett bättre stödsystem för vindkraften om ­inte utbyggnaden helt ska stanna av. Runtom i landet brottas också vindkraftsintressenterna med lokala opinioner som ­anser att vindsnurrorna är fula, väsnas eller förstör på annat sätt.

Konflikten mellan naturvårdsintressen och vindkraftsutbyggnad måste tas på allvar, men den går att lösa genom förnuftig planering. De borgerliga partierna har infört ett nytt kommunalt veto mot nya vindkraftverk.

”I stället för att underlätta för vindkraften väljer regeringen att försvåra”, ­konstaterar Miljöpartiets riksdagsman Per Bolund i ett pressmeddelande.

EU:s mål är att 20 procent av energianvändningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. För Sveriges del kan målet nås även genom en ökad satsning på effektivisering av energianvändningen. Här måste staten ta ett aktivt ansvar för att styra byggsektorn i energi­effektiv riktning, både genom tydligare lagar och garantilån.

Nytt mål till 2020

Energimyndigheten föreslår ett nytt planeringsmål för vindkraften på 30 TWh till 2020. Om ett sådant mål ska kunna uppnås krävs en mycket snabb ökning av utbyggnaden. Det vore bra men med den nuvarande regeringens politiska hållning lär det blir svårt att uppnå.

I Tyskland bestämde politikerna sig för en snabb utbyggnad och i dag ger den tyska vindkraften över 30TWh. I Sverige drömmer regeringsalliansen sig tillbaka till atomkraftens fornstora dar.

De rödgröna har däremot enats om en energipolitik som innebär ett lyft för de gröna jobben, för alternativen och för energieffektiviseringen.

Lyser med sin frånvaro

Också i EU-parlamentet märks de politiska skillnaderna. I Naturskyddsföreningens genomgång får de rödgröna parlamentarikerna Åsa Westlund (S), Carl Schlyter (MP) och Jens Holm (V) toppbetyg utifrån deras miljö- och klimat­engagemang. Också Centerns Lena Eek och KD:s Anders Wijkman får välförkänt beröm.

Moderaterna och Folkpartiet lyser däremot helt med sin frånvaro i kampen för miljön.

EU-valet 7 juni är till stor del ett klimat- och miljöpolitiskt val. Skiljelinjen mellan gråblå betongpolitik och rödgrön vilja att ställa om hela Europa i en långsiktigt hållbar utveckling är påtaglig.