Vems är vinsten?

30 OKTOBER 2009 Frågan om vinst splittrar S-kongressen. I korridorerna ute på Älvsjömässan filas nu på en kompromiss.

I riktlinjerna till kongressen var partistyrelsen medvetet vag med formuleringar som att ”stora vinster inte får innebära avkall på kvaliteten i välfärden”. Men i dag står skolan på dagordningen och i morgon har kongressen kommit fram till välfärden. Då går det inte att ducka i vinstdebatten längre.

Frågan är egentligen enkel: vilka ska få vinsten i vård, skola och omsorg? Barnen och de sjuka eller aktieägarna?

Svenskt Näringsliv räknar uppenbarligen med att vi har en socialdemokratisk regering nästa år. I en stor artikel på DN Debatt vädjar man till partikongressen att inte förbjuda vinster i vårdföretagen. Konkurrens i sjukvården kan spara mycket pengar, menar Annika Lundius och Anders Morin på Svenskt Näringsliv.

Men det är väl ändå de flesta överens om numera, näringslivet, högersossar och vänstersossar. Vi ska ha konkurrens, valfrihet och många olika sorters välfärd att välja mellan. Debatten handlar om vem som får ta del av vinsten.

Mona Sahlin har lyssnat på den interna debatten och sätter själv ner en försiktig fot i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Skattepengar som är avsedda för välfärden ska användas för att höja kvaliteten i välfärden – inte till vinstuttag, skriver hon tillsammans med Marie Granlund och Ylva Johansson.

Därmed går de mängder av motionärer till mötes. Det är bra, kompromissen börjar ta form.

Kom ihåg vilka det är som får våra skattepengar. Det är vårdbolag som Capio, Attendo, Carema och Aleris som alla ägs av riskkapitalbolag. Attendo har placerat sina pengar på skatteparadisön Jersey medan Aleris placerade dem på Guernsey. Allt för att undvika att betala svensk skatt till svensk sjukvård.

Styrelseordföranden i Capio heter Thomas Berglund och han sitter också som ordförande i Pysslingens styrelse tillsammans med ett par andra riskkapitalister, en lärare och så den nyinvalde ledamoten Thomas Bodström.

Pysslingen ägs av det danska riskkapital­bolaget Polaris Private Equity. I sin strategi skriver Polaris att målet är att inte äga ett bolag mer än 3–7 år. Sedan ska det säljas så dyrt som möjligt. Snabba cash är prioritet nummer ett. Inte kunskap till dina barn.