Under första världskriget var fem procent av alla offer i krig civila, i dag uppgår denna andel till 75 procent. Krigets natur har förändrats. Så även flyktingströmmarna. Av de miljoner människor som tvingats fly från krig, förföljelse och ­naturkatastrofer befinner sig relativt få i Europa. Det land som tar emot flest asylansökningar är Sydafrika. Världen är mycket större än Vellinge.

Hatisk stämning

De ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har asylskäl som ska prövas. Många har fasansfulla upplev­elser bakom sig, har sett saker som ingen­ människa borde se – särskilt inte barn. En del av dem kommer att få stanna i Sverige­ – andra inte. Under tiden behöver de ­någonstans att sova.

Att Malmö kommun och vårdföretaget Attendo Care vill hyra 30 platser på ett tomt vandrarhem i Vellinge åt ensamkommande flyktingbarn borde inte vara en fråga. Men det har gett upphov till svarta rubriker – hatisk stämning bland ortsborna, prat om att vandrarhemmet i Hököpinge kommer att sättas i lågor samt ett moderat kommunalråd som ­deklarerat att ”vi vill inte ha hit dem”.

Flyktingmotstånd brukar utveckla sig längs med samma linjer i Europa. De starka krafter som i 1930-talets Sverige argumenterade för att inte ta emot flyende från Tyskland påstod att flyktingar skulle framkalla rasism och öka den svenska arbetslösheten. I dag finns rasbiologin inte kvar. Resten är bekant. Då flydde människor från Tyskland. I dag från Irak. De är fortfarande människor.

Svenska folkets attityder till flyktingmottagande blir alltmer positiva, visade en undersökning från SOM-institutet i somras. Stämningarna i Vellinge är därmed ett undantag. Tack och lov. ­Kommunen som lanserar sig själv under parollen ”här är friheten lite större” har också konsekvent vägrat skriva kontrakt med migrationsverket om flyktingmottagande. Det moderata kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman står nu i spetsen för protesterna mot flyktingbarnen. Vilket är ett stort problem för moderaterna samt för hela den anständiga svenska borgerligheten.

Inte Vellinges ansvar

Det här handlar alltså inte om en förläggning som Vellinge kommun ska ha ansvar för. Det handlar om att trettio flyktingbarn ska vistas inom kommunens gränser. Vilket verkar räcka. Hat och inskränkthet har vällt upp till ytan, ivrigt påhejat av kommunalrådet. Och detta i ett hörn av Sverige som borde vara känt för bärnsten längs med stränderna och miljontals flyttfåglar som passerar varje år – söderut på hösten, norrut på våren. Inte för brist på medkänsla.