ÅSIKT

Anders Borgs räntespel skrämmer

Borgs prognos antyder att det stundar hårdare tider än någon annan räknar med.

Foto: GUNNAR SEIJBOLD
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

13 SEPTEMBER 2008. Det finns något dramatiskt i beskedet att finansdepartementet räknar med att räntan kommer att sjunka med nästan två procent det kommande året. Inte bara därför att så snabba förändringar speglar en ekonomi i obalans, utan också för att finansministerns förutsägelser går på tvärs mot den bedömning som görs av till exempel riksbanken och finansinspektionen.

Det var i torsdags som Anders Borg berättade om siffrorna i den kommande budgeten. Där räknar regeringen med att riksbankens ränta i slutet av nästa år sjunker till tre procent. Det är nästan två procent lägre än de 4,75 procent som blev resultatet av riksbankens senaste höjning.

Borgs prognos sticker ut

Problemet är att Anders Borg är tämligen ensam om sin prognos. Riksbanksledningen själv – som trots allt fattar beslutet – räknar med en ränta på 4,5 procent. Det är en tredjedel högre än finansministerns kalkyler. Det statliga Konjunkturinstitutet är försiktigare och tror på en ränte­nivå på 3,75 procent, fortfarande långt över finansdepartementet siffror.

Det finns några tänkbara förklar­ingar till Anders Borgs anmärkningsvärda siffror. Den första heter ren politik.

Lättnad för låntagare

Räntesänkningar på nästan två procent skulle betyda oerhört mycket för många svenska hushåll. Med ett lån på en miljon blir lättnaden ungefär tusen kronor i månaden, lika mycket som de utlovade skattesänkningarna. Borg kan helt enkelt ha hoppats på positiva tidningsrubriker av typen ”Villaägare blir storvinnare”.

Vilken pressekreterare som helst skulle byta bort sin bästa mobiltelefon för en sådan rubrik. En finansminister bör dock vara lite mer försiktig.

En annan förklaring skulle kunna ­vara att finansministern – föga diskret – vill tillrättavisa riksbanken. I sak kan det finnas skäl. Bankens aggressiva räntepolitik skadar svensk ekonomi och kan göra den kommande lågkonjunkturen djupare än nödvändigt.

Samtidigt lär resultatet bli det motsatta, fråga bara Göran Persson. Riksbankens självständighet är ett av de mest omhuldade institutionella resultaten av den svenska ekonomins förvandling de senaste årtiondena. ­Redan misstanken att ministern försöker styra bankdirektörerna lär räcka för att bromsa räntesänkningar.

En tredje förklaring finns

Ingen av dessa förklaringar är smickrande för Borg. För det svenska samhället finns det dock en förklaring som skulle vara än mer skrämmande. Anders Borg skulle kunna känna till något om svensk ekonomi som de andra inte vet.

En räntesänkning på nästan två procent på ett år skulle nämligen vara ett tecken på en allvarlig kris i ekonomin. Arbetslöshet, konkurser och sjunkande tillväxt. Borgs prognos antyder att det stundar hårdare tider än någon annan räknar med.

I det perspektivet vore det faktiskt bra mycket bättre om han bara sysslar med att plocka politiska poänger.

IP