Vadå kris?

3 december 2008. Sent i går kväll kom beskedet att GM säljer Saab. Ford har redan annonserat ut Volvo. I Aktuellt får näringsminister Maud Olofsson frågan om staten kan tänka sig att gå in som ägare. Hon svarar att om bilföretag som GM och Ford inte får sina affärer att gå ihop, skulle staten inte vara bättre som bilproducent och försäljare.

”Vi pratar om dina och mina pengar, och alla andras pengar, och dem ska inte vi slarva med”, säger Olofsson.

I Ekot upprepar hon budskapet:

”Vi ska vara väldigt försiktiga med skattebetalarnas pengar.”

Stärker inte företagens position

Att staten skulle köpa bilföretag för att behålla dem är orealistiskt. Att staten under en orolig övergångsperiod går in som tillfällig ägare, för att mildra krisen, är mer rimligt. Att näringsministern tar alla tillfällen att tala om vilken dålig affär det vore, stärker knappast Saabs eller Volvos position på marknaden.

Vad ska potentiella köpare tänka, när Olofsson beskriver investeringar i Saab och Volvo som pengaslarv?

Alliansregeringen lider akut brist på krismedvetenhet. Den globala ekonomiska krisen saknar motstycke. Regeringar världen över använder sin politiska makt till att mildra den, rädda jobb och välfärd. EU håller toppmöten. Barack Obama lovar ett enormt stimulanspaket för ekonomin när han tillträder den 20 januari.

Viftar bort varselsiffrorna

I Sverige nöjer sig regeringen med att kalla höstbudgeten för ett ”superpaket”. Inga extraordinära åtgärder behövs utöver regeringens budget, vars finansplan innehåller häpnadsväckande formuleringar som: ”Konjunkturnedgången beräknas dock i ett historiskt perspektiv alltjämt bli relativt mild.”

Nej, statsministern ägnar inte sin tid åt att liksom Obama tänka ut något stimulanspaket. Han viftar hellre bort de gigantiska varselsiffrorna: 19 907 personer i november och 19 521 personer i oktober, utöver de tusentals som redan har fått gå.

”Man kan tro att en massa människor står på gatan i dag, utan jobb. Så är det inte”, sa Reinfeldt när han besökte arbetsförmedlingen i Malmö i måndags. Det är alltså hans budskap till människor som med rätta oroar sig för sin försörjning.

Då är regeringen kallsinnig

Regeringen var redo att pumpa in miljarder i Carnegie, sin älsklingsbank, innan den störtade. När det kommer till industrin och jobben är regeringen kallsinnig. Man kan bara föreställa sig vad som händer när krisen drabbar välfärden: vården, omsorgen och skolan. Regeringen kommer knappast att kalla den offentliga sektorn för ”systemviktig verksamhet”, som finansmarknadsminister Mats Odell sa om bankerna.

Alliansen vill gärna kalla sig ”rege-ringsduglig”. De har missuppfattat vad ordet betyder. Regeringsduglighet är inte att fyra partiledare lyckas le samtidigt på bild. Det är att på ett ansvarsfullt sätt möta stora kriser.