Ordförandeskap
utan egna förslag

5 Maj 2009. Det är skakigt i ­ledningen för EU-ordförandeskapet. Två statssekreterare har slutat på statsråds­beredningen. På UD är missnöjet stort efter hårda besparingar och dålig kontakt med utrikesministern.

Ändå kommer de många ambitiösa tjänstemännen säkert att klara det löpande arbetet. Statsråden har också lagt mycket tid på att resa runt till andra medlemsländer.

Svagheten ligger främst i bristen på egna initiativ för att påverka EU:s dagordning.

Har gjort lite för miljön

Delvis är orsakerna politiska. ­Alliansregeringen vill ha färre regler som påverkar företagens agerande. Det märks i synen på EU:s politik för jobb och tillväxt, Lissabonstrategin, liksom i motståndet mot tuffare regler för spekulativa kapitalfonder. De borgerliga partierna vill inte heller se över reglerna för arbete i andra länder, det så kallade utstationeringsdirektivet.

Men det har också funnits en förvånande långsamhet på områden som regeringen säger sig prioritera.

Regeringen talar mycket om klimatet, men har gjort för lite i andra viktiga miljöfrågor som biologisk mångfald, skyddet av Arktis och en effektivare användning av naturresurser. Efter påtryckningar från andra länder finns äntligen EU:s hållbarhetsstrategi på dagordningen, men det är väldigt sent för att få fram bra resultat.

När Reinfeldt satt i justitieutskottet drev han rättssäkerheten. Ändå dominerar de repressiva frågorna arbetet med EU:s nya program på det rättsliga området, ”Stockholmsprogrammet”. Justitiedepartementet kan inte redovisa särskilt många konkreta initiativ för att stärka rättssäkerheten, yttrandefriheten eller minoriteternas ställning.

För få svenska initiativ

Exemplen är många. Det verkar till exempel inte bli mycket av den översyn av EU:s säkerhetsstrategi som Carl Bildt lyfte fram för något år sedan.

Visst finns det undantag. På torsdag är det toppmöte i det Östliga partnerskap som Bildt och hans polske kollega drivit fram. Cecilia Malmström kämpar på för en Östersjöstrategi – fast det är oklart vad innehållet blir.

Sammantaget är ändå de svenska initiativen alltför få.

Ta sista chansen, Reinfeldt

På dagens möte med partiledarna kommer Reinfeldt säkert att upprepa sitt krav på ”borgfred”, med samma kraft som han tidigare hävdat att FRA inte spanar på enskilda individer och att det var Moderaterna som införde den svenska koldioxidskatten.

Reinfeldt borde läsa sin företrädare Bo Lundgrens veckobrev under det förra ordförandeskapet år 2001:

”Det vore ett orimligt svaghetstecken för svensk demokrati om vi ­inte skulle kunna ha en levande inrikesdebatt samtidigt som vi har att hantera ett ordförandeskap i EU”, skrev Lundgren då.

I stället för att sprida dimridåer borde statsministern ta sista chansen att få fram bra EU-förslag om miljön, rättssäkerheten och arbetsvillkoren.