Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Lik förbannat handlar saken om slavhandel

Jag brukar verkligen inte vara någon språkpolis, men det finns ett nytt ord som jag ogillar mer än andra – trafficking.

Varför inte lika gärna säga slavhandel? Det är nämligen det saken handlar om; den ökande handeln med unga kvinnor, som skickas från länder i Öst och Syd för att tjänstgöra som sexslavar.

Formellt har vi inte haft någon slavhandel på svensk mark sedan 1847, då riksdagen beslutade att friköpa de cirka 500 afroamerikaner som hölls som slavar i den svenska kolonin Saint Barthélemy i Västindien.

Det är mer än 150 år sedan, men nu är slaveriet på väg tillbaka. Formen är visserligen ny, men det är lik förbannat slaveri.

 

I veckan kom det en rapport från rikskriminalen som visar att mellan 400 och 600 kvinnor under förra året blev utsatta för ”människohandel för sexuellt ändamål i Sverige”. Lika många slavar som 1847.

Och vad gör de svenska myndigheterna?

Inte tillräckligt.

Trots att den här typen av brottslighet ökar snabbt har bara två personer i Sverige dömts för människohandel sedan den nya lagen mot människohandel trädde i kraft 2002. Ett problem är att de utsatta kvinnorna inte vågar säga något. De flesta kommer från fattiga länder i Europa där förtroendet för polisen är lågt.

– Oftast är de här illegalt, och då blir det ett moment 22. Socialtjänsten ordnar bara bostad till kvinnor som har uppehållstillstånd och Migrationsverket kräver att kvinnorna ska ha ordnade förhållanden för att få stanna, säger kriminalinspektör Kajsa Wahlberg till TT.

En del av Kajsa Wahlbergs arbete handlar om att öka samordningen mellan myndigheterna för att stödet till offer för människohandel ska bli bättre och för att det ska bli lättare att få fast slavhandlarna.

Hon behövs.

 

En sak som definitivt kan bli bättre är kunskaperna. Debaclet på polisen i Norrbotten, där de ansvariga under lång tid vägrade erkänna att det ens förekom någon omfattande sexhandel, visar att det går att komma långt med information och förändrade attityder.

Rikskriminalen vill även göra det enklare att jobba ”under cover” och infiltrera sexhandelns kriminella nätverk.

Det finns en del invändningar mot den sortens polismetoder. Risken är stor att en polis som infiltrerar maffialiknande grupper själv hamnar i situationer där han eller hon begår olagliga handlingar. Sånt är bara tillåtet i amerikanska polisfilmer.

Men något måste göras.

Dagens monumentala oförmåga att komma åt slavhandeln är oacceptabel.

 

Något helt annat, fast kanske ändå inte.

Läser i Bangkok Post att den väldiga Mekongfloden, Sydostasiens livsnerv, är på väg att torka ut. Orsaken: kinesiska dammbyggen. På vissa ställen är floden bara en meter djup. Och nu talar vi alltså om en av världens största floder. Kineserna släpper på vattnet när de egna båtarna ska passera, inte annars.

Ingen borde vara förvånad.

Miljöorganisationer i Thailand har i flera år varnat för konsekvenserna av att dämma upp Mekong. Miljoner människor är beroende av floden, för handel, transport och vattenförsörjning.

Området i norra Thailand, Laos och Vietnam är ett av världens fattigaste. Unga kvinnor är särskilt utsatta. Många lockas till Thailand med löfte om jobb som hembiträde eller på någon restaurang. Sedan tvingas de in på bordellerna.

Den kinesiska politiken riskerar att utarma regionen ytterligare och skicka en ny våg av flyktingar över hela Sydostasien.

Den moderna tidens slavhandlare gnuggar redan händerna.

Jesper Bengtsson
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Ledare

Visa fler
Om Aftonbladet