ÅSIKT

I skuggan av Torson

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När jag under 2001 tillbringade några höst­dagar i Malmö dominerade den gigantiska bockkranen ännu Kockums varvsområde. Sommaren efter försvann den, såld till Sydkorea.

Nu reser sig i stället Santiago Calatravas märkliga bostadstorn Turning Torso 190 meter över Västra hamnen. Vridet och liksom böjt ser de 54 våningarna ut att hänga i sitt skelett av stål.

Vackert? Kanske. Vräkigt? Definitivt.

Bygget har under alla omständigheter kostat 1,6 miljarder kronor, spräckt alla kalkyler och orsakat HSB Malmö förluster på hundratals miljoner kronor. Nu flyttar i alla fall de första hyresgästerna in.

Precis bortom bygget ligger området från ännu ett förlusttyngt byggprojekt, Bo 01. Det är prydligt, infallsrikt och exklusivt. Lite som tv-programmet Sommartorpet, men på steroider.

Den socialdemokratiska kongressen har utspelat sig i skuggan av Turning Torso. Kongresshallen, en gång tänkt att bli världens modernaste bilfabrik, ligger mitt emellan höghuset och den plats där bockkranen stod. Vid sidan av kongressförhandlingarna har lokalerna varit fyllda av lobbyister, företag och journalister. Politik och kommers i en enda röra.

”Vi lever i en brytningstid.” Utmanande, men också spännande deklarerar de riktlinjer kongressen behandlat.

Det sista fartyget, tankern Nord Skagerrak, levererades från Kockums 1987. I Turning Torso får de hyresgäster som i veckan flyttade in betala 16?500 kronor i månaden för en trerummare.

?

I går varslade fackförbundet Pappers om strejk på Figeholms bruk utanför Oskarshamn. Blir det ingen överenskommelse går de 130 anställda hem den 15 november.

Konflikten handlar från början om vilket avtal som ska gälla på fabriken. Metalls anser företaget, eftersom bruket numera är en del av ABB-koncernen. Pappers menade facket, eftersom det varit det avtal som fungerat sedan början av trettio­talet och eftersom verksam­heten inte förändrats.

Nu är det Metalls teknik­avtal som ligger till grund för förhandlingarna. Men facket kräver att det ska kompletteras så att villkoren för de anställda inte ska försämras.

Det är om detta konflikten handlar, och om principen. För svensk fackföreningsrörelse skulle det nämligen bli mycket besvärligt om Figeholm fick bilda mönster. Om arbetsgivarna med lätta penndrag i bokföringen kan välja vilket avtal som ska tillämpas är det inte så svårt att förutse resultatet. De billigare avtalen skulle tränga ut de dyrare. Underbudskonkurrens, alltså precis det kollektivavtalen ska förhindra.

”Konflikten skär rakt igenom den svenska modellen med kollektivavtal”, sa Pappers ordförande Sune Ekbåge i går.

Turerna i förhandlingarna om Figeholm har varit många och krångliga. Det har gjorts misstag och missförståtts.

Ändå är det en gåta varför företaget väljer att ta strid för ett marginellt billigare avtal, och därmed utmanar grundprinciperna på arbetsmarknaden.

Om de tror att Pappers avtalssekreterare Lennart Olovsson kommer att skriva på ett avtal som försämrar villkoren för de 130 medlemmarna i Figeholm misstänker jag att de räknat fel.

?

I Paris har veckan dominerats av upplopp. Kravallerna började sedan två tonåringar dött när de försökte gömma sig för polisen. Möjligen avslöjades de under ett inbrottsförsök, andra talar om en av polisens hårdhänta identitetskontroller.

Inrikesminister Sarkozy, med uttalade president­ambitioner, talade om ”slödder” och deklarerade ”krig”. Sedan sattes specialutrustad kravallpolis in.

Krig har han fått.

Ett oförsiktigt ordval och en oklok politik. I alla fall i en stad där de senaste 216 årens historia gång på gång skrivits av folkliga uppror och försöken att slå ner dem.

Ingvar Persson