ÅSIKT

Ta ett nyval för jobben

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nu ska vi avveckla kärnkraften. Det ska ske genom att vi sparar el och utvecklar alternativen sol, vind och vatten, sade Olof Palme.

”Det känns skönt att den här frågan nu är avslutad”, förklarade folkpartiledaren Ola Ullsten.

Det var i april 1980, för 24 år sedan.

I söndags gav folkpartiet ut en liten pamflett med titeln: ”Ny energipolitik för Sverige”. I den kan man läsa att folkpartiet vill stoppa avvecklingen av den svenska kärnkraften och skapa möjlighet att bygga nya kärnkraftverk.

Samma kväll i SVT:s Agenda kommenterade Metalls ordförande Göran Johnsson folkpartiets utspel med orden: ”Jag tror inte vi ska börja någon snabb-avveckling nu”.

Börja snabbavveckla?

Efter 24 år?

Så ”avklarad” är kärnkraftsfrågan.

I tisdags krävde LO att regeringen ska sänka inkomstskatten för att stimulera köpkraften och därmed skapa fler jobb som hejdar den växande arbetslösheten.

Kritiken mot regeringens och samarbetspartiernas uppgörelse om vårbudgeten var skarp och kravet precist:

Åtgärderna mot arbetslösheten räcker inte.

Slopa den sista delen av löntagarnas egenavgift till pensionssystemet – och slopa den nu!

Vad LO kräver är i praktiken en skattesänkning som kostar 13 miljarder. Den borde funnits med i vårpropositionen – men samarbetspartierna sade nej. Och regeringen vek sig.

Skatterna är en klassisk sprängfråga i politiken. I april 1981 efter ”den underbara natten” när folkpartiet gjorde upp med socialdemokraterna om den stora skattereformen, tågade Gösta Bohman och moderaterna ut ur Fälldins trepartiregering i protest mot uppgörelsen.

Ut ur Göran Perssons samarbetspakt med miljöpartiet och vänsterpartiet tågar ingen. Vårbudgeten kunde varit offensivare.

Men regeringen böjde sig.

På tillväxtkongressen som stundar är LO:s Wanja Lundby-Wedin huvudtalare för avsnittet ”Fler i arbete”.

Hon behöver inte böja sig. Då har hon chansen att likt sin företrädare Arne Geijer en gång på sjuttiotalet gå till stenhård attack för en tuffare (s)ysselsättningspolitik – med eller utan samarbetspartierna.

I den informativa tidningen Landstingsvärlden som fyller 90 år läser jag om sjukvårdens eviga frågor.

Dåvarande Sveriges landstings tidskrift skrev t ex 1964 om problemen med skatteutjämningen, om psykiskt sjuka som begår våldsbrott, om bristen på läkare. ”Tiden är ute för de mindre sjukhusen”, ”Tio frågor om Sjukvårdskrisen” och ”Femton landsting höjde skatten” löd några av rubrikerna för fyrtio år sedan. Känns de igen?

I dag växer protesterna mot nedläggning av sjukhus och indragna vårdcentraler från Kiruna i norr till Kristianstad i söder. I Sollefteå, i Örebro, i Norrtälje, i Göteborg, i Sösdala, överallt tågar man mot nedskärningarna i vården.

I Sörmland blev protesterna så våldsamma att den socialdemokratiska landstingsstyrelsen fick avgå.

Kärnkraften, jobben, skatterna, sjukvården; politikens frågor är eviga och sprängfrågorna som fäller regeringar alltid desamma. På ”ökad tillväxt” vinner man inga val. Men på ”fler jobb”.

Sänkta skatter för fler i arbete, fler jobb i kommuner och landsting, fler invandrare på arbetsmarknaden, fler företagare, fler arbetade timmar, fler investeringar, mer forskning, utbildning, sjukvård.

Sverige behöver en offensivare politik.

Ta ett nyval, Persson. Gör ett ”dubbelval” den 13:e juni när vi ska rösta till EU-parlamentet.

Ett val för de svenska jobben, och ett för EU.

Lena Askling