ÅSIKT

Är Fredrik Reinfeldt en lurendrejare?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Varför skrivs det så många böcker om Fredrik Rein­feldt?

Klart det är intressant med en höger som plötsligt kallar sig det nya arbetarpartiet, vänder helt om och driver klassiska socialdemokratiska hjärtefrågor som arbete åt alla, bevarad arbetsrätt och utbyggd offentlig sektor. Alla frågar sig: varför? Svaret är, Fredrik Reinfeldt.

Reinfeldt är en god soldat – och en god soldat gillar läget. Läget i Sverige är att svenskarna gillar socialdemokraternas modell med jämlikhet, offentlig välfärd och starka fackföreningar.

I boken som kom i veckan ”Fredrik Reinfeldt – i huvudrollen” (Bonnier fakta) skriven av TV-journalisten Ulf Kristofferson, berättar denne om ett av fotona i boken: ”Han står på huk i det djupa snötäcket... På huvudet har han den gröna jägarbaskern med vargmärket, symbolen för en elitsoldat. Bilden sänder ett tydligt budskap: Här står en man som vet vad han vill och har styrkan att nå sina mål.”

Fredrik Reinfeldt har förstått att man vinner inga val i Sverige på systemskiften. Tack vare det har han nu nått ett av sina mål, han är den borgerliga alliansens obestridlige statsministerkandidat.

Nyligen utkom också ”En av oss? En bok om Fredrik Reinfeldt” (Fischer & Co) av journalisten Mats Wiklund. Både han och Kristofferson ställer en central frågar: Kan man lita på Fredrik Reinfeldt eller är han en politisk skojare?

Något bra svar ger ingen av författarna. Wiklund tycker att med de stora politiska risker Reinfeldt tagit med omläggningen av politiken, känns han trovärdig. Kristofferson landar i sin egen frustration över att inte kunna döma av Fredrik Reinfeldts moral. I stället frågar han retoriskt: Borde han inte bli vd för något av Sveriges största företag istället?

Det är, tycker jag, en ganska futtig slutsats i en i annars bra bok om en ganska trovärdig politiker.

” Låt mig börja med hästen i våra hjärtan”. Så inledde jordbruksminister Ann-Christin Nykvist sitt tal på Landsbygdsriksdagen i Sjuhärad för en tid sedan. En klassisk arena för alla som kämpar för att hela Sverige ska leva.

Jordbruksministern ägnade hela sitt tal inför denna viktiga publik åt hästen. Hästens betydelse för samhällsutvecklingen, samhällsekonomin, för en levande landsbygd men också dess allt viktigare sociala roll för människors livskvalitet, barn- och ungdomsverksamhet, för trav och galopp, turism och andra hästföretag. Jordbruksministern glömde ingen i sin hyllning till hästen.

Jag blev både glad och stolt när jag hörde att hon ägnade hela talet åt hästen. Det var häftigt och lite modigt inför en så kräsen och välinformerad publik. För bara fem, tio år sedan hade åhörarna nog rynkat på näsan åt det där snacket om ridsport och hästföretagande. Nu har det lyft. Hästsporten och näringen är en bransch i utveckling och tillväxt, eller för att citera jordbruksministern igen:

”Hästsektorn har stor utvecklingspotential. En satsning på hästsektorn är en satsning på landsbygden. Det finns plats för många fler hästar och hästföretagare i Sverige.”

Sverige har fått en riktig hästminister.

”Första maj, första maj varje sliten kavaj blir en mantel av strålande ljus...” brukar man sjunga i demonstrationstågen.

Snart är det 1:a maj och LO-facket Seco på postterminalen i Årsta har förhandlat bort ledigheten på 1:a maj på måndag, för att medlemmarna i stället ska få vara långlediga på lördag-söndag.

1:a maj är arbetarrörelsens stora dag, en symbol i hela världen för arbetarnas rätt att sluta sig samman och demonstrera.

Seco har valåret 2006 slutit det första kollektivavtalet mot symbolen för arbetarrörelsens frihet och rättigheter. Hoppas att det blir det sista.

Lena Askling