Protestera nu

15 mars 2008. Rödklädda munkar i protest mot en brutal diktatur. Poliser och soldater på gatorna. Våld och död.

I höstas såg vi bilderna från Burma och en hel värld reagerade med avsky.

Nu upprepas samma sak i Tibet, men den här gången är det kinesiska soldater som sätts in mot protesterna. Den strikta kinesiska censuren gör det svårt att bedöma vad som faktiskt utspelar sig på gatorna i Tibets huvudstad Lhasa. Via telefon och internet har uppgifter läckt ut om tårgas och skottlossning, flera dödsoffer, brinnande bilar och affärer. Hundratals munkar har stängts in i klostren, övervakade av automatvapen för att inte kunna ansluta sig till protesterna.

Förtryckta sedan femtiotalet

Protesterna började i måndags, på 49-årsdagen av Dalai lamas flykt från det kinesisk förtrycket. Militären arresterade en grupp protesterande munkar och precis som i Burma blev de första trevande demonstrationerna startpunkten för något större.

Plötsligt framstår Kinas flathet mot Burmas junta i tydligare dager.

Övergreppen mot den tibetanska befolkningen har pågått sedan Kina invaderade landet 1950. Nästan tio år senare ökade kraven på underordning och anpassning till det kommunistiska Kina och Dalai lama tvingades i exil 1959.

Vill minska Lamas inflytande

Han krävde länge ett självständigt Tibet men talar numera om att skapa en autonom region inom Kina. Ett relativt modest krav, som mötts med total ignorans från Peking.

I slutet av 1980-talet utbröt stora kravaller och myndigheterna införde militärt undantagstillstånd. Sedan dess har flera nya protestvågor svept över Lhasa. Kina har svarat med hårda domar mot människorättsaktivister. Man har flyttat etniska kineser till området och infiltrerat klostren för att minska Dalai lamas inflytande.

EU:s stats- och regeringschefer gjorde i går ett uttalande om krisen och krävde kinesisk återhållsamhet.

EU – och Sverige – kan bättre än så. Det enda rimliga kravet är ett slut på decennier av ockupation och övergrepp, och en dialog mellan Dalai lama och Kina.

Borde kasta om dagordningen

Om några veckor reser Fredrik Reinfeldt till Peking, ett av många svenska besök för att knyta vänskapliga förbindelser med makthavarna där. Reinfeldt ska diskutera klimat- och miljöteknikfrågor. Bland annat för att svenska företag ska få sälja sina produkter på den kinesiska marknaden.

Reinfeldt borde nu kasta om punkterna på dagordningen. Han måste klart och tydligt markera för sina kinesiska värdar att deras hantering av Tibet är oacceptabel.