ÅSIKT

Global upprustning – vägen till kallt krig

Många hoppades att världspolitikens logik skulle bli något annat än den kapprustning som präglade kalla kriget.

Vapenindustri på uppgång USA dominerar världens krigsindustri och USA-baserade företag står för hälften av världens vapenproduktion, men även Kina och Ryssland upprustar snabbt och effektivt. Kanske skulle en ny president i Vita huset vara en början på den globala debatt om att stoppa kapprustningen.
Foto: AP
Vapenindustri på uppgång USA dominerar världens krigsindustri och USA-baserade företag står för hälften av världens vapenproduktion, men även Kina och Ryssland upprustar snabbt och effektivt. Kanske skulle en ny president i Vita huset vara en början på den globala debatt om att stoppa kapprustningen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

10 Maj 2008. Under de senaste tio åren har det skett en global upprustning i massiv skala. Det visar den årsrapport som fredsforskningsinstitutet Sipri presenterade i går.

Förra året ökade världens militärutgifter med 6 procent. Sedan 1998 har de ökat med 45 procent. USA upprustar mest, hela 59 procent på tio år. Den största satsningen på militären gjordes under de första åren av Irakkriget. I dag står USA för nästan hälften av världens samlade militärutgifter. USA dominerar även krigsindustrin. 41 USA-baserade företag står för 63 procent av världens vapenproduktion.

Ett svindlande militärt övertag.

Kina – en ny militär stormakt

Men även Kina och Ryssland upprustar snabbt och effektivt. Parallellt med den ekonomiska utvecklingen är Kina är på väg att ta plats som en militär stormakt, i alla fall på regional nivå. Under Putin har Ryssland metodiskt återhämtat en del av sin forna styrka.

Efter det kalla kriget hoppades många att världspolitikens logik skulle bli något annat än den kapprustning som präglade kalla kriget. Under några år framstod utvecklingen också på det viset.

Så är det inte längre. Vi ser en ny kapprustning.

Den har ännu inte omvandlats till ett kallt krig, men riktningen tycks utstakad.

Världen måste samla sig

Sipri pekar ut Södra Kaukasus och Centralasien som en region där upprustningen varit särskilt tydlig. Det är förstås ingen slump. Området präglas av oro och alla stormakter är på plats för att säkra sina intressen i olja och gas.

Samtidigt ser vi hur tidigare multilaterala instrument för att kontrollera upprustningen och spridningen av vapen är på väg att krackelera.

Mot den bakgrunden finns det bara en rimlig slutsats: världens länder måste samla sig till en ny politik för avspänning. ”Nedrustning och förtroende- och säkerhetsbyggande åtgärder är särskilt viktiga mellan de två stora kärnvapennationerna, USA och Ryssland”, skriver Siprichefen Bates Gill i en kommentar till rapporten. Han är hoppfull om en ny dialog för nedrustning, och hans analys av stormakternas betydelse är riktig.

De kan aldrig övertyga mindre stater att lägga mindre pengar på vapen, om de själva samtidigt radikalt ökar sina egna militärutgifter och bygger upp sina kärnvapenarsenaler.

Det behövs en global debatt

En ny president i Vita huset vore en bra början. En ny politik är knappast möjlig så länge USA:s president utgår ifrån att den egna nationen är svag så länge den inte har ett totalt militärt världsherravälde.

Men det krävs också en bredare global debatt. I går tog regeringen i Australien initiativ för att diskutera kärnvapenfrågan, med målet att stärka icke-spridningsavtalet.

Ett lovande initiativ av en sort, som en gång för inte så länge sedan kunde ha kommit från Sverige.

JB