ÅSIKT

Slutet för USA:s dominans

”Mer av politisk demokrati, mindre av primitiv marknad”

Foto: ALL OVER PRESS
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

17 NOVEMBER 2008. George W Bush höll ett av sina sista presidenttal i Washington. Deltagarna i veckoslutets ekonomiska G 20-möte lyssnade när den avgående presidenten prisade kapitalismen. Därefter beslutade de att montera ner USA:s ekonomiska överhöghet och den ideologi (Washington consensus) som burit upp den amerikanska makten.

G 20-mötet hade inte samlats för att skriva ut ett nytt Bretton Woods program för organisation av den internationella ekonomin. Däremot för att bryta den traditionellt rika världens och USA:s ensidiga dominans, utövad via G 8-mötena och den groteskt skeva maktbalansen inom institutioner som Valutafonden och Världsbanken.

”G8 irrelevant”

G 8 har blivit irrelevant, sa Lula, Brasiliens president. Han talar för de nya tillväxtekonomierna. Kanske till och med för Kina, vars ekonomi flödar av väldiga valutareserver och som därmed har ett avgörande inflytande över den amerikanska kapitalismen, nedsänkt i en svårjämförbar kris.

Den något rapsodiska kommunikén efter G 20-mötet var tydlig: Världsbanken och Valutafonden måste reformeras. Slutdokumentet resonerar om en global översyn och kontroll över finansmarknaden. Ett litet eko från de förslag som Ingvar Carlsson och andra presenterade för ett dussin år sedan i FN-utredningen Our Global Neighborhood.

Slutet av eländig epok

G 20-mötet pekar mot slutet av den socialt eländiga epok som byggt på den enkla marknadsideologin, en kapitalism frigjord från meningsfull politisk kontroll, regleringar och medborgarinsyn.

Washingtonmötet nickar något välvilligt till den fria marknaden men föreslår sedan rader av inskränkningar, från övervakning av bankerna till ökad kontroll över finansmarknadens alltmer bisarra och ekonomiskt förödande metoder för handel med värdepapper.

När Milton Friedman äntligen förpassas till skuggan bereds åter plats John Maynard Keynes. Gordon Brown, vid sidan av USA-administrationen kriskapitalismens verklige förlorare, lånade i Washington recept från keynesianismen: sänk skatterna kraftfullt för medel- och låginkomsttagarna, öka de offentliga utgifterna. Konsumtionen måste späs på för att tillväxt och arbete ska växa.

EU snubblar in i recession

Trots betydande offentliga stimulansinsatser och kapitaltillskott till krisande banker snubblar EU-länderna in i recession. Frankrike, som klarar sig bättre än de flesta, pekar via högerpresidenten Sarkozy ut den europeiska centralbanken ECB som en huvudansvarig. Banken har, likt den svenska riksbanken, drivit en försiktig och hämmande räntepolitik.

Sarkozy vill bygga en europeisk ekonomisk regering som korrektiv mot ECB. Principiellt är det en tilltalande modell. Den sammanfaller dessutom väl med rörelseförändringen i världsekonomin: mer av politiskt-demokratiskt inflytande, mindre av primitiv marknad.

OS