Kan FN rädda Irak?

29 Mars 2008. De våldsamma striderna i Basra med hundratalet döda dementerar George Bushs budskap: Vår strategi, The Surge, är på väg att göra slut på våldet i landet.

Den period som var något mindre blodig hade andra förklaringar, främst den vapenvila Muqtada al-Sadr deklarerade den 29 augusti i fjol. Hans Mehdi-milis på 60?000 man följde beslutet om än med viss motvilja.

Mehdi-armén befolkas främst av unga, fattiga shia-muslimer men rymmer också kriminella, förankrade i maffialiknande strukturer. De har skaffat sig betydande utrymme i Basra, den oljerikaste delen av Irak med närhet till utskeppningshamn.

Upprensning

Basra överlämnades för drygt tre månader sedan av brittisk militär till Nuri al-Maliki, ledare av Iraks lydregering. Han har personligen tagit ledning för en upprensningsaktion riktad mot Mehdi-milisen och ställt ut ett ultimatum till den: lägg ner det väpnade motståndet senast 8 april. Den här gången står två shiamuslimska krafter mot varandra. Muqtadas Mehdi-styrkor mot al-Malikis armé, understödd av USA.

Ännu ett inbördeskrig hotar i Irak.

Striderna handlar om såväl politisk makt som kontroll över oljan, krigets eviga drivkraft.

Det sekteristiska och religiöst färgade våldet är på väg att sprida sig över hela landet och få särskilt fäste i Sadrstaden, den fattiga miljonförorten till Bagdad.

Sammanfattar sönderfallet

Basra sammanfattar det sönderfall som följt på USA:s ockupation: sekteristiskt våld, hotande styckning av landet, dödliga strider om oljan.

En grupp ledande politiker, intellektuella och folkliga ledare i Irak har nyligen skickat ett budskap till FN:s generalsekreterare: Vi menar att Irak måste läggas under FN:s övervakning den närmaste tiden för att landet ska kunna återuppbyggas. FN-övervakningen måste skapa stabilitet och nationell försoning.

I uppropet ställs krav på att al-Malikis ministär ska lämna plats för en neutral försoningsregering, med uppgift att utarbeta en ny konstitution och förbereda fria val. Detta kan göra det möjligt för USA:s militär att lämna landet och att häva faktiska ockupationen.

Idealistiska fredsplaner

Fredsplanerna, något idealistiska, kan jämföras med den pakt USA och al-Maliki håller på att sluta i väntan på att FN-mandatet löper ut den 31 december. Den syftar visserligen till att upprätta ett slags irakisk suveränitet men övervakad av amerikansk militär för oöverskådlig tid. USA behöver Irak som militär bas för sin Mellanösternpolitik och vill dessutom kontrollera oljan.

Den politiken ”institutionaliserar ockupationen”, säger Ahmed al-Haboubi, en av uppropets undertecknare och ledare för det oberoende partiet. Resultatet blir fortsatta krig.

FN, ställt åt sidan när USA inledde kriget, måste skriva ut en politik för fred och oberoende i Irak.