ÅSIKT

Etnisk rensning av muslimer i Burma

MÅSTE FÅ ETT SLUT Trots att Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi släppts ur sin husarrest och presidenten Thein Sein reformerat samhället i Burma pågår fortfarande förföljelsen av folkgruppen rohingya i landet. Enligt uppgifter är 90 000 av dem på flykt.
Foto: Illustration: Fredrik Persson
MÅSTE FÅ ETT SLUT Trots att Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi släppts ur sin husarrest och presidenten Thein Sein reformerat samhället i Burma pågår fortfarande förföljelsen av folkgruppen rohingya i landet. Enligt uppgifter är 90 000 av dem på flykt.
LEDARE

19 juli 2012. Burma

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

– Demokratiseringen av Burma är som att öppna en tryckkokare, gamla konflikter och spänningar kommer upp till ytan igen. Vänta får ni se.

Så sa en demokratiaktivist när Aftonbladets ledarsida träffade honom i mitten av maj i huvudstaden Rangoon i Burma.

Burma har levt under en stenhård ­militärdiktatur sedan 1962. Det har förekommit flera vågor av demokratiprotester. Den senaste, ”saffranrevolutionen” 2007, ledde till att Burmas munkar gick ut på gatorna och protesterade vilket gav enorm uppmärksamhet över hela världen.

Fick hämta sitt pris i år

Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991 men har suttit i husarrest större delen av ­tiden sedan dess. Först i år kunde hon åka till Oslo och hämta priset.

Året efter att militären med våld slog ner munkarnas protester 2008, ändrades Burmas konstitution i något mer demokratisk riktning och 2010 genomfördes val i landet. Aung San Suu Kyi och hennes oppositionsrörelse National League for Democracy bojkottade valet.

Tre greps för våldtäkten

Efter valet tog en av generalerna, Thein Sein, av sig uniformen och bildade Burmas första civila regering sedan 1962. Han har sedan dess påbörjat omfattande reformer av det burmesiska samhället. Aung San Suu Kyi fick lämna husarresten, politiska fångar har släppts och fria fackföreningar och en mer fri press har blivit tillåtna. Den 1 april i år valdes Aung San Suu Kyi till landets parlament i ett fyllnadsval.

Men demokratiaktivisten vi träffade i Rangoon har tyvärr fått rätt. I maj våldtogs en buddistisk kvinna. Dådet blev mycket uppmärksammat och tre muslimska män greps. En våldsam förföljelse inleddes därefter mot den muslimska folk­gruppen rohingya.

Hatet har djupa rötter

Gruppen består av 800 000 personer som bor i delstaten Rakhine i västra ­Burma vid gränsen mot Bangladesh. ­Hatet mot de muslimska rohingya från den buddistiska majoriteten har djupa ­historiska rötter. Rohingya saknar exempelvis medborgarskap. Enligt FN är de ett av världens mest utsatta minoritetsfolk.

Tun Khin, talesman i London för ­rohingya, uppgav i Sveriges Radio i måndags att 800 dödats och 1 000 saknas. ­Enligt andra uppgifter är upp till 90 000 på flykt. Både vanliga människor och ­säkerhetstjänsten deltar i förföljelsen.

Omprövning av politiken

Presidenten Thein Sein föreslog i förra veckan dessutom att hela minoritetsgruppen ska utvisas ur landet. Det som pågår nu är inget annat än etnisk rensning.

Under våren har både EU och USA suspenderat större delen av sina sanktioner mot Burma. Svenska företag för redan diskussioner om handel och utbyte.

Om inte den blodiga förföljelsen av ­rohingyafolket upphör måste den politiken omprövas.