Krönika

Anders Lindberg

Ledare

Fattiga barn och högerpopulism

Att tydligt skilja på "vi" och "dom" samtidigt som man sparkar nedåt blir djupt obehagligt

Toppmoderaten Gunnar Axén angriper på Twitter Rädda Barnen och kallar måttet på Barnfattigdom "värdelöst". Han sprider också direkt felaktiga uppgifter om Rädda Barnen.
Toppmoderaten Gunnar Axén angriper på Twitter Rädda Barnen och kallar måttet på Barnfattigdom "värdelöst". Han sprider också direkt felaktiga uppgifter om Rädda Barnen.Foto: Foto: LOTTE FERNVALL

I Uppdrag granskning i går försökte Janne Josefsson visa att det ”egentligen” inte finns några fattiga barn i Sverige.

– Det finns visserligen barnfattigdom för föräldrar som inte kan köpa en Iphone till sina barn, sägs i programmet.

De belägg Janne Josefsson hittat är en reklamfilm från Rädda Barnen som stoppades 2011 och ett par överdrifter från Majblomman och Bris. Det är ärligt talat inte mycket att komma med.

Forskningen om barnfattigdomen är nämligen gedigen. Rädda Barnen grundar sin statistik om att 242 000 barn lever i ekonomisk utsatthet på Statistiska Centralbyrån och forskning från Tapio Salonen, professor i socialt arbete.

Det pikanta är att Uppdrag granskning valde att helt enkelt strunta i forskningen. På nätet hängde flera borgerliga politiker på. Mest uppseendeväckande var kanske Gunnar Axén, moderat ordförande i socialförsäkringsutskottet och alltså partiets talesperson i dessa frågor.

På Twitter gick Gunnar Axén till frontalangrepp på Rädda Barnen och kallade deras mått på barnfattigdom "värdelöst". Han spred också falska uppgifter om att Rädda Barnen backat från sin definition, trots att de försökte rätta honom.

Jan Ericson, moderat riksdagsledamot skriver på sin blogg att bland andra Rädda Barnen förstört sin trovärdighet genom ”grovt tillyxade, falska, slarviga och delvis rent osanna uppgifter om fattiga barn”.

Maria Larsson, KD, som är regeringens ”barnminister” twittrade: ”Mycket intressant Uppdrag Granskning om barnfattigdom. Se det.” KD:s presschef Johan Ingerö skrev: ”Detta är vi några som har hävdat ett bra tag. Bra att [uppdrag] granskning granskar!”

Sanningen är att ingen seriös debattör har ifrågasatt professor Tapio Salonen och Rädda Barnens siffror. Istället pågår ett fulspel från Moderater, Kristdemokrater och krafter längre högerut för att förminska problemet med barnfattigdom genom att skjuta på budbärarna.

Kombinationen där man tydligt skiljer på ”vi” och ”dom” samtidigt som man sparkar nedåt blir djupt obehaglig. Och det säger tyvärr något viktigt om vart vårt samhälle är på väg.

Det som pågår är en form av avhumanisering där fattiga, hemlösa, sjuka och arbetslösa allt mer framställs som en sämre form av människor. Som moraliskt defekta.

När Laila Bagge får ett raseriutbrott för att en hemlös man har en mobiltelefon eller Uppdrag granskning och näthögern raljerar över att en fattig kvinna röker handlar det i grunden om brist på inlevelse och empati. Klyftorna börjar bli så stora att vi får svårt att se oss själva i andra.

Det är vad Uppdrag granskning och den påföljande debatten egentligen visade. Oavsiktligt.