ÅSIKT

SD vill få makt i svenska kyrkan

Frälsare? Eftersom valdeltagandet i kyrkovalet är lågt är det idealiskt för ett litet men väl sammansvetsat rasistparti. Sverigedemokraterna har därför satsat som aldrig förr.
Frälsare? Eftersom valdeltagandet i kyrkovalet är lågt är det idealiskt för ett litet men väl sammansvetsat rasistparti. Sverigedemokraterna har därför satsat som aldrig förr.Foto: Colourbox och Björn Lindahl/OBS: MONTAGE
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den 24 augusti sken solen över Fyra årstiders park i Sölvesborg. Det var Jimmie Åkessons fjärde sommartal som parti­ledare för Sverigedemokraterna.

– Så vad är det då som gör den svenska kyrkan svensk?

En stor del av talet handlade om hur Sverigedemokraterna ska ta makten över Svenska ­Kyrkan. Åkesson nämnde kyrkan hela 32 gånger.

I morgon är det val i Svenska Kyrkan, alla medlemmar från 16 år och uppåt får rösta.

Sverigedemokraterna har ­satsat som aldrig förr. För dem är det första ronden av tre, först kyrkan i morgon, sen valet till EU-parlamentet i maj 2014 och slutligen riksdagsvalet i september.

Eftersom valdeltagandet i kyrkovalet är lågt är det idealiskt för ett litet men väl sammansvetsat rasistparti.

Det enda som kan stoppa ­Sverigedemokraternas framfart är att fler går och röstar.

Många har svårt att begripa varför man ska rösta i ett kyrkoval. Varför finns det ens olika partier? Kan inte alla bara vara vänner och lösa eventuella problem över kaffet som i andra föreningar?

6,5 miljoner medlemmar

Men Svenska Kyrkan är unik, både tack vare sin historiska roll och genom dess över 6,5 miljoner medlemmar. Kyrkan är, och har i hundratals år varit, en central del av det svenska samhället. Antidemokratiska krafter har länge verkat för att ta bort det demokratiska inflytandet till förmån för någon form av ­expertstyre.

I grunden handlar det om ­politik. I länder utan folkligt inflytande i kyrkan blir den lätt en konservativ och bakåtsträvande kraft. Det är därför inte förvånande att den politiska ­högern gärna ser ett lågt valdeltagande och helst att motståndarna inte alls ställer upp i valet. I kyrkovalet finns ett antal så kallade ”opolitiska” partier, eller ”nomineringsgrupper” som det kallas. Den största är Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan, som i huvudsak ­består av kommunpolitiker från Kristdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna.

Kan bli en rysare

En annan är Frimodig kyrka, en sammanslutning av abortmotståndare, homofober och övervintrade kvinnoprästmotståndare. Det är dessa åsikter som döljer sig under den kristna högerns ”opolitiska” retorik.

Valet i morgon blir intressant på flera sätt. Kommer Sverige­demokraterna lyckas få inflytande? Kommer de högerkristna lyckas vrida klockan tillbaka när det gäller jämställdhet och homosexuellas rättigheter?

Sveriges mest glömda val kan faktiskt bli en rysare.