ÅSIKT

Tyranniets ansikte visas i Hongkong

Demonstranter försöker skydda sig mot polisens pepparsprej med paraplyer.
Foto: ANTHONY KWAN/GETTY IMAGES
Demonstranter försöker skydda sig mot polisens pepparsprej med paraplyer.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Gatorna i Hongkong fylldes i helgen av tårgas vid de största protester som ­skakat den forna brittiska kolonin sedan den överlämnades i kinesisk kontroll 1997. Enligt vissa uppgifter använde polisen gummikulor mot studenter och aktivister.

– Det blir en lång kamp, säger juridikstuderande Edward Yau, 19, till tv-kanalen ABC News.

Protesterna, som började förra måndagen under namnet ”Occupy Central”, ­utlöstes av att centralregeringen beslutade att nästa val, 2017, inte får vara fritt och rättvist. I stället ska en särskild kommitté från Kinas kommunistparti avgöra vilka kandidater som tillåts ställa upp.

Påminner om Sovjet

Detta är ett brott mot de löften Kina gav när Hongkong införlivades i landet för snart 20 år sedan. Då var parollen ”ett land, två system” och tanken var att Hongkongs befolkning skulle få behålla en stor del av sitt självbestämmande och sina fri- och rättigheter.

Nu ställs i praktiken det utlovade ­demokratiska valet in och ersätts av ett ”val” av mer sovjetisk typ.

I dag styrs Hongkong av den djupt ­impopuläre CY Leung som, med politisk uppbackning från Kina, nu försöker slå ner protesterna. I går förnekade han ­rykten om att Kinas armé planerade att intervenera.

Maktmonopolet hotas

Det som händer i Hongkong har stor betydelse för Kinas framtid.

Skulle Hongkong demokratiseras kan det i förlängningen hota kommunist­partiets monopol på makten i hela Kina. Om staten å andra sidan slår ner protesterna med våld vet ingen riktigt vad som händer. Hongkong är en stor stad och ett viktigt finanscentrum.

Massakern på Himmelska fridens torg 1989 kastar fortfarande sin skugga över Kinas relation till omvärlden.

Det är viktigt att EU tydligt markerar att man inte accepterar att Kina löser ­situationen med våld.