ÅSIKT

LO vill tvinga unga veta hut

Att återinföra någon slags värnplikt är faktiskt ett utmärkt förslag

Värnplikt I komedin Repmånad från 1979 gör några helt omotiverade soldater repetitionsövning. Den gamla värnplikten hade onekligen sina sidor.
Värnplikt I komedin Repmånad från 1979 gör några helt omotiverade soldater repetitionsövning. Den gamla värnplikten hade onekligen sina sidor.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Storbranden 2014
Storbranden 2014

I min generation kan många fortfarande citera långa stycken ur komedin "Repmånad" med Lasse Åberg och Janne "Loffe" Carlsson från 1979 om några helt omotiverande värnpliktiga på repetitionsövning.

Det vill säga, många i halva min generation.

Lumparminnen vid en middag har en osviklig förmåga att både bygga broar och bränna dem.

Medborgartjänst

I dag föreslår bland andra LO och SSU på DN-debatt att Sverige ska återinföra plikten i form av en "medborgartjänst".

Lyckligtvis ska både män och kvinnor delta den här gången.

Värnplikten, som den var utformad under kalla kriget, hade stora brister. Många hamnade i fängelse för vapenvägran och det är tveksamt om tusentals cykelskyttesoldater verkligen hade stoppat en sovjetisk invasion.

Mellan öronen

Men nog skulle ett angrepp på Sverige kostat. Med flera hundra flygplan och tolv u-båtar hade vi ett försvar att räkna med och när väl broarna över alla älvar och vägarna genom de norrländska träsken sprängts var landet rena fortet.

Men den stora styrkan satt mellan öronen på alla som visste vad de skulle göra vid en kris.

Kriser i fred

Sedan fem år är värnplikten historia, det nya försvaret kommer att omfatta ungefär 50 000 personer, varav hälften i Hemvärnet.

Att det inte räcker för att försvara landet vet de flesta.

Men vad många inte förstått är att det inte heller räcker vid kriser i fredstid. När skogar brinner och översvämningar drabbar oss finns inga tusentals värnpliktiga att kommendera ut även om Försvarsmakten gör allt den förmår. Dessutom är den materiel som hade behövts ofta såld eller avvecklad.

När det brann i Västmanland 2014 upptäckte vi att helikoptrarna som kunnat släcka fanns på museum eller flög privat i USA.

Toaletter och mat

Och vi behöver inte gå till så extrema händelser som storbranden förra året. Hur många kan ordna fram toaletter och mat om strömmen går?

Och hur klarar vi akutsjukvård eller nödsituationer om mobilnätet slocknar? Eller om bankomater och det elektroniska betalningssystemet lägger av?

Ingår det ens i allmänbildningen att använda en hjärtstartare?

Trots att vårt land drabbats hårt av civila katastrofer som Estonia, tsunamin, stora bränder och översvämningar tror vi fortfarande inte att det händer oss.

Vår beredskap är helt enkelt för dålig, både civilt och militärt.

Inget konkret förslag

Artikelförfattarna i DN är försiktiga. De förslår allmän mönstring och obligatorisk tjänstgöring för unga och de vill överväga även någon form av militär plikt. Men huvuddelen handlar om civila insatser.

Det är ett bra första steg.

Man kan i dag göra sig lite lustig över värnplikten, men den förde ihop människor från vitt skilda bakgrunder och skapade en form av sammanhållning vårt samhälle idag faktiskt skulle behöva.

Folk lärde sig "veta hut" och samarbeta med andra oavsett om de var grevar eller barn till fattiga invandrare.

Och de hade något gemensamt att prata om, att vara stolta över, att skratta åt.

Hur bygger man ett samhälle tillsammans om vi aldrig möts?

Medborgarskap

Att vara medborgare i Sverige innebär rättigheter men även skyldigheter. Vi är ett litet land och när katastrofer inträffar behöver alla ställa upp.

I dag saknar de flesta utbildning för att klara även mindre kriser i vardagen och om man inte övar lär man knappast lyckas om det värsta skulle inträffa.

Samtidigt kan vi stå inför större problem i framtiden. Från klimatförändringar till cyberattacker och informationskrig.

Eller ännu värre saker, när det säkerhetspolitiska läget nu försämras.

Som omväxling borde vi förbereda oss innan något händer, snarare än efteråt.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Anders Lindberg