ÅSIKT

Vi lever åter i bödelns tid

”Jihad John” från En av IS propagandavideos.
Foto: AP
”Jihad John” från En av IS propagandavideos.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Utmärkt, att det blir ordning, herr bödel. Folk måste tamejfan lära sig veta hut.”

Pär Lagerkvist gav ut romanen Bödeln 1933. Den retade omgående gallfeber på dåtidens nazister.

I boken möter vi tidsandan i skepnad av en rödklädd bödel som sitter tyst vid ett bord, först på en medeltida krog och sedan i ett av 30-talets danspalats. Hans närvaro blir en katalysator för de idéer, den dödskult och den dyrkan av rå styrka som tog över världen omkring dem.

En rasande och suggestiv stridsskrift.

Champagne flödar. In kommer två mördare som hyllas som hjältar. Barn i trasor tigger mellan borden men blir utkastade. Allt medan en jazzorkester med afroamerikanska musiker spelar upp till dans.

Människor sneglar mot bödelns tysta gestalt och för lärda samtal med varandra vid borden om den nya världsåskådningen.

”Ett folk samlat i förtröstan utanför sina fängelser, i väntan på att få höra skriket därifrån av någon som har omvänt sig. Det är gripande.”

När musikerna spelat tar de fram lite att äta. En man blir blodröd i ansiktet. ”Vad understår ni er, era svin. Sitter ni och äter bland vita människor.”

Pistoler tas fram. Jazzmusikerna försöker försvara sig med knytnävar. När flera skjutits ihjäl börjar de spela igen. Nya par dansar ut på golvet och sparkar bort de döende. De varma pistolerna hänger vid männens bälten som en extra rykande manslem.

Våldet triumferar.

Samma pulserande dödskult finns i IS filmer som sprids över nätet. Eller i de högerextremas våldsdyrkan och ideologi som ännu ekar in i vår tid och vår riksdag. Bödeln är åter en slags skruvad celebritet, oavsett om han heter Jihad John eller Anders Behring Breivik.

I dagarna gav Ordfront förlag ut Lasermannen av Gellert Tamas i nyutgåva. Precis som Lagerkvists rödklädda bödel är John Ausonius en dyrkad figur, bland annat av terrorister som Breivik eller Peter Mangs. I det nyskrivna förordet skriver Tamas om hur Ausonius var övertygad om att 20-30 procent av befolkningen stod bakom honom när han under tidigt 90-tal sköt 11 personer med utländsk bakgrund med bland annat lasergevär i Stockholm och Uppsala.

”Ny demokratis invandrarfientlighet gav mig respons och stärkte mitt självförtroende”, förklarade Ausonius.

Vi lever inte i Lagerkvists 30-tal, skillnaderna både i världspolitiken och i Sverige är stora. Men i Ungern hindrar i praktiken den nya vallagen oppositionen från att vinna val och varken media eller domstolar är fria. Vårt grannland Polen är på väg i samma riktning och i Frankrike får högerextrema Marine Le Pen allt större inflytande.

Till slut låter Pär Lagerkvist Bödeln själv tala. Han anklagar Gud och mänskligheten, och kräver att få vila.

30-talet var en mörk tid, men det fanns röster som protesterade, Lagerkvist var en av dem. Även 90-talet tog slut, Ny Demokrati åkte ur riksdagen och Lasermannen hamnade i fängelse.

Det mest hoppfulla med vår tids högervåg är kanske insikten om att inget är för evigt.