ÅSIKT

Krigens kvinnor är alltid fredlösa

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kanske utvecklas denna vinter, liksom den förra, till en krigsvinter. Kanske blir det, som i alla krig, kvinnorna som får vara med om det allra mest ohyggliga.

Våldtäkt är ett av terrorns främsta vapen. Efter kriget i Bosnien skakades världen av rapporter om massvåldtäkter. Under folkmordet i Rwanda beräknas 250 000 kvinnor ha våldtagits, men siffran är osäker och kan lika gärna vara den dubbla.

När soldater våldtar skändar de inte bara en kvinna. De demonstrerar sitt förakt mot hela hennes familj och kultur. Ska du förnedra en man är det effektivaste sättet att förnedra hans kvinna, lyder den patriarkala krigslogiken. Den lemlästade kvinnan blir ett vapen i sig.

I höstas presenterade Elisabeth Rehn, Finlands förra försvarsminister, en rapport om kvinnans roll i krig. Slutsatserna är förfärande. Kvinnorna våldtas när kriget pågår, men de drabbas också efteråt. I fattiga och sargade länder exploderar vår tids slavhandel, den som med ett finare och mer diplomatiskt ord kallas för trafficking.

I jakten på pengar blir kvinnan och hennes kön en värdefull handelsvara. Titta på de före detta krigszonerna i Sydostasien, Latinamerika och sydöstra Europa. I dag försörjer de västvärldens sexköpande män med billigt människokött.

Den rika världens förakt för den fattiga världens kvinnor manifesteras även i organisationer som anses stå för det goda. Det avslöjas allt oftare hur FN-soldater, komna till krigszoner för att garantera fred och säkerhet, fortsätter kriget mot kvinnan.

I september 2000 avslöjades att svenska officerare vid Kfor-bataljonen i Kosovo tävlade om vem som hade sex med flest prostituerade. De stämplade kvinnorna mellan benen med sitt namn. Sedan fotograferade de sitt verk – för att kunna bevisa sin manlighet för kamraterna.

I början av december i år framkom nya fakta. Flera Kfor-soldater passade på att köpa sex när de var på permission i Struga i Makedonien. En videofilm visar hur soldater besöker en bordell belägen i en källare. Där sitter de och dreglar framför halvnakna, dansande kvinnor som erbjuder sexuella tjänster.

Så undantas kvinnor rätten till fred. De skändas först av krigsherrarna – och sedan av FN-soldaterna. Inför de patriarkala strukturerna är krigens kvinnor alltid fredlösa.

Det borde inte vara så. I oktober 2000 antog ett enigt säkerhetsråd resolution nr 1325. Den är framtvingad av internationella freds- och kvinnorörelser, inte av FN-systemet självt, och försäkrar kvinnor god behandling i väpnade konflikter.

Kvinnor ska få delta på samma villkor som män i fredsförhandlingar på alla nivåer. Kvinnors särskilda behov av skydd i konfliktsituationer ska beaktas. Kvinnors fredsarbete ska stödjas. Kvinnor ska behandlas lagligen jämlikt. Genusperspektivet ska genomsyra hela FN:s verksamhet.

Säkerhetsrådets resolutioner ses, inte minst tydligt i debatten om USA:s krig mot Irak, som världens viktigaste lagar att följa. Kommer världens kvinnor att märka det?

Åsa Petersen