Krysspionjärerna
räddade sossarna

Mitt starkaste minne från den här val­rörelsen, mitt ­starkaste ­politiska minne på länge, är Ardalan Shekarabis möte med kvinnor från Somalia och Bosnien i Bergsjön. De möttes i sina erfarenheter av kriget. Ardalan berättade om sin tid som gömd flykting, lovade att arbeta för mänskliga rättigheter om han kom in i EU-parlamentet. Känslorna dallrade i luften.

På Facebook hittar jag fotoalbumet ”Ardalan is everywhere”. Ett gäng unga kampanjarbetare står på varandras axlar och ­tapetserar ett högt träd med Ardalan-­affischer. Helgen före valet gick jag ut i Stockholm city. Ardalans affisch satt på dörren till Sugar Bar på Kammakargatan. Politiken tog plats i festen.

Möjligheten att kryssa är en välsignelse för det politiska engagemanget. Kandidaterna får möjlighet att profilera sig. Partiernas unkna maktstrukturer kan brytas av väljarnas kryss. Runt kandidaterna samlas människor, många av dem unga, som brinner för kandidatens agenda. Ardalan Shekarabi har samlat en folkrörelse mot sms-lånen, som han kallar ”vår tids ocker”. Bara fattiga tvingas låna till räntor på 500–600 procent.

Ardalan blev inte inkryssad den här gången. För det krävs fem procent av sosseväljarnas röster. Han fick 2,6 procent eller nästan 20 000 kryss. Men sammanlagt samlade Åsa Westlund, Hillevi Larsson, Evin Cetin och Ardalan ­Shekarabi 13,7 procent av Socialdemokraternas röster. De är unga kandidater med tydliga budskap och ambitiösa kampanjer.

Utan Åsa, Hillevi, Evin och Ardalan hade Socialdemokraternas valresultat blivit ännu sämre. Partiet borde fundera på hur de ska använda deras kraft inför riksdags­valet nästa år. Åsa Westlund kommer att fortsätta sitt arbete i EU-parlamentet, men de andra? Ge dem frihet och inflytande på samma gång. Låt dem vara med i den förnyelse som är nödvändig om det ska bli en rödgrön regering efter nästa val.

Socialdemokraterna behöver sina krysspionjärer.

Ella Bohlin hade inte en chans mot Alf Svensson. Han fick 36,5 procent av Kristdemokraternas kryss och snodde, utan att tveka, hennes plats i EU-parlamentet.

Visst kan det kännas tragiskt att en gammal man, som redan gjort sitt i politiken, avbryter en ung kvinna mitt i hennes politiska karriär. Men Ella Bohlin är ingen frisk fläkt. En mer moralkonservativ politiker får man leta efter.

2005 kom Ella Bohlin ut som kreationist. Kreationismen hävdar att det är Gud, inte evolutionen, som stått för utvecklingen av livet på jorden. I tidningen Humanisten sa Ella Bohlin:

”Jag är kreationist. Men jag tycker inte att skolorna ska svänga helt om och ersätta Darwins lära med Bibeln. Men jag tycker att man ska presentera båda förklaringarna.”

Senare har hon tagit avstånd från det.

Ella Bohlin har rötterna i Livets Ord. Som ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund ville hon sänka gränsen för fri abort till vecka 10, med möjlighet till dispens upp till vecka 18. Hon öppnade för fler religiösa friskolor.

Ella Bohlin hade nog blivit bra kompis med den kristna högern i EU-parlamentet. För min del får hon gärna stanna maktlös hemma i Sverige. Problemet är bara att Alf Svensson tar hennes plats i stället.

Kampanjlåtarna har gjort sitt intåg i svensk politik.

Sämst bland Youtube-klippen den här valrörelsen: Eddie Olivas kalkon ”Kryssa Anna Maria”, till tonerna av Guantanamera.

Bäst: ”Ge oss Sverige till­baka”, Promoes och Timbuktus protest mot Sverigedemokraterna.