ÅSIKT

Lyftkranar – inte badrumskranar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den svenska ekonomin är på benen­ igen. Tillväxt, ökad efterfrågan på i princip allt och en byggsektor som skriker efter folk. Ändå går fler byggfirmor i konkurs. Rot-avdraget är en viktig förklaring, menar kreditupplysningsföretaget UC, som har granskat ökningen av konkurserna.

Eftersom betalningen för arbetet är uppdelad mellan köparen och staten tvingas byggfirmor ofta att ligga ute med stora pengar för löner och byggmateriel i väntan på att rot-pengarna ska komma in. Ju fler jobb man tar, desto­ mer pengar får man som före­tagare ligga ute med. Och ligger man ute med för mycket hägrar konkursen.

När rot-avdraget dök upp för första gången 2004 var det tänkt som en konjunkturåtgärd, och den fungerade också så. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen behöll det i lite drygt ett år. Byggföretagen fick sina stimulanser och efterfrågan hölls uppe genom badrumsrenoveringar och fasadbyggen.

När konjunkturnedgången väl dragit förbi skrotades också avdraget och byggindustrin fick sköta sig på egen hand.

Under den senaste krisen dök avdraget upp igen. Den nya regeringen gjorde samma bedömning som den förra. Det var klokt att stimulera folks bygglusta med ett rot-avdrag. Men den här gången var något annorlunda, vilket visade­ sig i valrörelsen.

Rot-avdraget skulle uppenbarligen vara­ permanent. Att över huvud taget tänka­ tanken att någon gång i framtiden ens överväga att skrota avdraget var en dödssynd.

Nu är det konjunkturjusterande rot-avdraget inne på sitt tredje år. Subventionerna fortsätter trots att byggindustrin har svårt att hitta folk. Nybyggen får stå tillbaka för badrumsrenoveringar. Badrumskranar i stället för lyft­kranar.

Som samhälle måste vi fundera på om den nuvarande konstruktionen av rot verkligen är det bästa att lägga skattepengarna på. Särskilt om det nu är så att det driver byggfirmor i konkurs.