ÅSIKT

Björklunds vårdinfarkt

”Skolverkets siffror skvallrar om att de gymnasieprogram där man får en utbildning som arbetsmarknaden skriker efter dräneras”

Trycket ökar Personalbehovet i äldreomsorgen kommer att öka med upp till 50 procent under de kommande 30 åren. Samtidigt kommer det att saknas 130?000 vårdutbildade om 20 år.
Foto: Scanpix
Trycket ökar Personalbehovet i äldreomsorgen kommer att öka med upp till 50 procent under de kommande 30 åren. Samtidigt kommer det att saknas 130?000 vårdutbildade om 20 år.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Svenskarna mår bra. Och bättre kommer vi att må.

Allmänhälsan förbättras, livslängden ökar och allt fler sjukdomar kan botas. Då ökar också trycket på den svenska sjukvården.

Enligt socialdepartementets långtidsberäkningar kommer personalbehovet i äldreomsorg och sjukvård att öka med upp emot femtio procent under de kommande trettio åren.

Samtidigt står svensk sjukvård inför en akut personalbrist. Redan år 2023 kommer det att saknas runt 5?000 sjuksköterskor. Om bara 10 år

väntas nästan en tredjedel av dagens vårdbiträden och undersköterskor ha gått i pension. Om 20 år kommer det saknas 130?000 omvårdnadsutbildade.

Får motsatt effekt

Bara fyra procent av de svenska gymnasieeleverna läser i dag omvårdnadsprogrammet. Och värre lär det bli.

Det visar bland annat SCB:s prognoser över efterfrågan på arbetskraft under de kommande decennierna. Det kommer att råda stor brist på personer med gymnasial yrkesutbildning, bland annat inom vård och omsorg. Men i dag vill nästan ingen läsa omvårdnadsprogrammet.

Vi måste diskutera Jan Björklunds ansvar för en framtida vårdinfarkt.

När den nya gymnasieskolan gör premiär i höst ger yrkesprogrammen inte längre garanterad högskolebehörighet. Tanken är att underlätta för skoltrötta elever som i stället ska får mer tid för yrkesämnena.

Men i ny statistisk som Skolverket tagit fram visar det sig att regeringens förändringar av gymnasieskolan i stället fått

effekten att allt fler väljer bort yrkesprogrammen. I Stockholm kan fler än hälften av alla platser på yrkesprogrammen stå tomma i höst.

Skolverket ser en kraftig nedgång av sökande jämfört med hösten 2010. I studien, som rör preliminära förstahandsval till gymnasiet i sju län, framgår det att mindre än en fjärdedel av eleverna söker till yrkesprogrammen.

En elev i förskolan förstår

Den stora vinnaren bland gymnasieprogram är samhällsprogrammet. I dag går var femte elev år ett här. Det är logiskt. Alla vill ha en bra utbildning med möjligheter att gå vidare och utvecklas. Men konkurrensen om de få samhällsvetarjobben kommer att bli stenhård, enligt Arbetsförmedlingens prognoser.

Skolverkets preliminära antagningssiffror skvallrar om att de gymnasieprogram där man får en utbildning som arbetsmarknaden skriker efter dräneras.

Vårdens stora utmaningar blir inte lösta i en handvändning. Men det är en logik som även en elev i förskolan begriper: om än färre väljer att utbilda sig till ett bristyrke så kommer bristen bli ännu större.

Förstår Jan Björklund det?

Daniel Swedin