ÅSIKT

Klassamhället börjar på dagis

Jämlikhet

I väntan på förändring Malmökommissionen har tagit fram förslag på hur stadens framtida politik för jämlikhet kan se ut – och då spelar förbättringar av förskolan en viktig roll.
Foto: COLOURBOX
I väntan på förändring Malmökommissionen har tagit fram förslag på hur stadens framtida politik för jämlikhet kan se ut – och då spelar förbättringar av förskolan en viktig roll.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vid Lövstafjärden i västra Stockholm ­ligger en gammal folkskola, byggd vid 1900-talets början. Här gick renhållningsdirektören Karl Tingstens son ­Herbert. Vid samma tid gick också stataren Gustaf Strängs son Gunnar i den skolan. Herbert blev chefredaktör för ­Dagens Nyheter. Gunnar blev social­demokratisk finansminister.

Det där var länge sedan nu, Sträng och Tingsten var barn i ett sämre, fattigare och mindre jämlikt Sverige. Men kanske blev Sverige ett bättre land av att ­statarungen och direktörens son kunde gå i samma skola.

Skillnad märks i första klass

”Men vi vet nu att den sociala segre­gationen börjar redan innan barnen når skolåldern och att familjeinflytandet starkt överflyglar betydelsen av varje tänkbar utbildningsreform.”

Så skriver den danske välfärdsforskaren Gøsta Esping-Andersen i en ­ny­utkommen rapport med titeln ”Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie – Den socialdemokratiska vägen till jämlikhet”.

Skillnader i barns skolmognad – som är kopplade till deras klassbakgrund – märks redan när de börjar första klass. Inte ens de mest ambitiösa och jämlika skolsystemen klarar ensamt av att möjliggöra klassresor, menar Esping-Andersen. Däremot visar forskning att det hjälper att gå i förskola. Ju tidigare desto bättre. Barn från sämre förhållanden som har gått på förskola får högre poäng i kunskaps­tester och klarar sig sedan bättre i skolan.

Bra förskolor som är tillgängliga för ­alla är det allra bästa sättet att utjämna möjligheter och ge alla barn samma livschanser, menar Esping-Andersen.

En forskningsöversikt som docent Sven Bremberg sammanställt av inter­nationella studier visar liknande resultat: barn som går i förskola lyckas bättre i skolan – vad det gäller såväl resultat, prestationer som social anpassning.

I dagarna presenterade den så kallade Malmökommissionen sin slutrapport. Kommissionen består av forskare och tjänstemän som tillsammans tagit fram förslag på hur Malmös framtida politik för jämlikhet kan se ut.

Klassamhället i blixbelysning

Här – i en stad där män i fattiga Södra innerstaden lever i snitt 5,4 år kortare än män i grannstadsdelen Västra inner­staden – står liksom klassamhället i blixtbelysning.

Många av förslagen handlar om för­skolan: minska barngrupperna, ge alla barn rätt att gå i förskola minst 20 timmar i veckan, informera föräldrar om det ­positiva med förskolan för att få fler barn att gå dit.

I Malmö har man begripit att förskolan är den samhällsinstitution som har störst potential när det kommer till social ­utjämning och integration.

Fler borde följa det exemplet. Klassamhället börjar på dagis. Men det gör också förändringen av det.