ÅSIKT

Kvinnor bär alltid på en sorts börda

När barnen sedan flyger ut är ojämställdheten cementerad

Föräldraskapet cementerar rollfördelningen i familjen och får löneskillnaderna mellan män och kvinnor att dra i väg.
Foto: Jessica Gow/TT
Föräldraskapet cementerar rollfördelningen i familjen och får löneskillnaderna mellan män och kvinnor att dra i väg.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Kvinnor bär alltid en börda – barn eller en make eller annan sambo.”

Den förra jämställdhets- och arbetsmarknadsministern Margareta Winberg (S) fick publiken att skratta när Delegationen för jämställdhet i arbetslivet , JA , presenterade en ny forskningsrapport i  går.

Klart man skrattar, men Margareta Winberg har ju rätt.

JA-delegationen har på regeringens uppdrag studerat hur privatliv och arbete påverkar varandra. ­Eller, enklare uttryckt, vilken inverkan ett obetalt arbete i det egna hemmet har för ens möjligheter på arbetsmarknaden, med karriär och löneutveckling.

En hel del, visar det sig.

Ledigheten får konsekvenser

En av JA:s viktigaste upptäckter är att föräldrar – och då särskilt mammor – stannar hemma mycket längre med sina barn än vad man tidigare trott.

Nu visar det sig att kvinnor i snitt är ­lediga drygt 13 månader fram till att barnet fyller två år men bara tar ut ersättning för 9,5 månader.

Det får konsekvenser. Rollfördelningen i familjen cementeras och kvinnor ­halkar efter både när det gäller inkomst och pension. Det är efter barnafödandet ­löneskillnaderna mellan män och ­kvinnor på allvar drar i väg.

Föräldraskapet påverkar dess­utom vem som gör vad i hemmet.

Den enda situation där män och kvinnor tar lika stort ansvar för städning, matlagning och disk är innan de fått barn. Sedan ändras det.

I genomsnitt lägger kvinnor varje vecka över 14 timmar på hushållsarbete, män bara drygt 11 timmar.  Samtidigt finns det ojämställdheter i själva sysslorna: Män står för 83 procent av allt reparations- och underhållsarbete och kvinnor för 77 procent av allt tvättande.

När barnen sedan flyger ut är ojämställdheten cementerad.

Det finns dessutom tecken på att kvinn­or går ned i arbetstid för att ta ännu större ansvar för hushålls- och omsorgsarbete.

Men det slutar inte där. Forskningsrapporten visar hur vanligt det är att kvinnor får rycka in för att ta hand om eller vårda sina gamla föräldrar som en konsekvens av nedskärningarna i äldreomsorgen.

En uppskattning är att cirka 90 000 medelålders kvinnor gått i pension, sänkt sin arbetstid eller sagt upp sig för att de måste vårda en äldre anhörig. 114 000 kvinnor uppger att deras inkomster minskat av samma skäl. En illustration så god som någon till att äldreomsorgen behöver mer pengar.

Men vad mer? Hur får vi kvinnor och män att ta lika stort ansvar för barn och hem?

Jämställdheten motverkas

En individualiserad föräldraförsäkring rättar inte till allt. Men det är ett stort steg på vägen. Det ger kvinnor större frihet på arbetsmarknaden och i hemmet. Det sänder en signal till arbetsgivare om att män lika gärna som kvinnor kan stanna ­hemma med barnen.

Sedan kan man fundera på om försäkringen kan fortsätta vara så generös och flexibel, med möjlighet att spara föräldradagar, när det i praktiken leder till att jämställdheten motverkas.