ÅSIKT

Ensamma mamman – osannolik vinnare

För första gången på länge vill en svensk regering minska klyftorna i samhället

Foto: Robert Nyberg
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Att samhället ser ut som det gör beror ofta på politiska beslut och att politiker vill att det ska vara så här.

Det kan vara värt att komma ihåg en dag som denna, när den rödgröna regeringens första vårbudget har presenterats. När tidningarna utser budgetens vinnare och förlorare så beskriver man egentligen vilka grupper politikerna vill ska vara vinnare respektive förlorare.

Avdraget gynnar män

Den förra regeringen ville att högavlönade män skulle vara vinnare, så då levererade de helt enkelt sådan politik. Under Fredrik Reinfeldts tid om statsminister fick den rikaste tiondelen i Sverige se sina inkomster öka med över 25 procent. De fattigastes inkomster växte samtidigt med blygsamma 1 procent.

Samtidigt vidgades inkomstgapet mellan könen. På två mandatperioder ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor med närmare 20 000 kronor. Genomsnittmannen har i dag 4 500 kronor mer att röra sig med efter skatt.

Förklaringen är jobbskatteavdraget, som genom sin konstruktion gynnar höginkomsttagare. Den som tjänar mycket får mer kvar i plånboken, lågavlönade får mindre. Och kvinnor jobbar ju, som vi vet, oftare i låglöneyrken och som deltidare.

Försämringarna av trygghetssystemen har dessutom drabbat kvinnor hårdast. Det är redan utsatta kvinnor som utförsäkrats och skickats till socialkontoren.

Personer som står utanför arbetsmarknaden löper i dag fem gånger större risk att leva i fattigdom än före 2006. Bland ensamstående föräldrar med jobb har fattigdomen nästan fördubblats.

Guld och gröna skogar

Så blir det när man driver en politik som gör klart att det ska löna sig att arbeta och straffa sig att inte göra det. Så blir det när man år efter år lägger fram budgetar som ger mer till rika än fattiga och mer till män än kvinnor.

I den vårbudget finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade i dag ser vi något annat.

Sjukersättningen höjs, aktivitetsersättningen höjs. Underhållstödet för ensamstående föräldrar höjs och bostadstillägget för pensionärer höjs. Taket i a-kassan höjs, precis som ersättningen.

Det ger effekt. För första gången på åtta år kan en ensamstående arbetarmamma kalla sig en större budgetvinnare än en manlig direktör.

Allt är förstås inte guld och gröna skogar i budgeten. Höjningen av underhållstödet är till exempel väldigt blygsamt, och mycket återstår att göra om Sverige ska bli mer jämlikt och mer jämställt.

Men att vi för första gången på nästan 10 år har en regering som vill minska - inte öka - inkomstskillnaderna är faktiskt en stor sak.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.