Aftonbladet
Dagens namn: Peter, Petra
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Svensk fattigdom hotar demokratin

Ökade klyftor kommer att få konsekvenser

Kampanjen för sänkta löner riskerar att resultera i ännu större klyftor.   Kampanjen för sänkta löner riskerar att resultera i ännu större klyftor. Illustration: ROBERT NYBERG

Nästan 80 procent av invånarna i Sverige och Danmark anser att man i allmänhet kan lita på andra människor. I länder som Frankrike och Ungern anser bara 20 procent det. I Serbien är det bara 8 procent.

Vad beror det på?

Den rimligaste förklaringen är att de skandinaviska länderna är relativt jämlika samhällen, med liten inkomstspridning, en utbyggd välfärd och små klyftor mellan rik och fattig.

Men den sociala tilliten - och därmed demokratin - är hotad.

Den menar den förre LO-ekonomen Dan Andersson i sin nya skrift "Tak för fattigdom – så skyddar vi demokratin".

Politik spelar roll

Hotet är fattigdomen. Vi vet sedan tidigare är Sverige är ett av de rika länder där klyftorna ökar snabbast och där andelen fattiga ökar mest.

År 1990 - innan 90-talskrisen slog till - räknades sju av hundra svenskar som fattiga. Om bara 14 år kan det röra sig om så många som 19 av hundra.

Samtidigt finns det 156 miljardärer i vårt land och deras sammanlagda förmögenhet ligger i dag på ofattbara 1 800 miljarder kronor.

Vad beror de ökande klyftorna på? Det går att peka på den mystiska globaliseringen och ny teknik, men Andersson lyfter fram något mycket enklare: svensk politik.

Under de senaste 25 åren har vi, å ena sidan, fått slopade gåvo- och arvsskatter, sänkt bolagsskatt och avskaffad fastighetsskatt. Å andra sidan har vi fått sänkt arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och försämrade pensioner. Skatte- och fördelningssystem utjämnar inte längre skillnader och arbetslösheten har permanentats på nivåer som för inte så länge sedan skulle ha kallats chockhöga.

Samtidigt rapporter om att välfärden har för lite resurser, att vårdplatser saknas, att det råder akut bostadsbrist, att arbetarklassens barn halkar efter i skolan, att tågen inte går i tid och att vägarna inte underhålls.

Alla sänks

När forskning säger att jämlika samhällen är tryggare, mer hälsosamma och mer jämställda kommer Sveriges resa mot ojämlikhet få konsekvenser. Och det inte bara för människorna som hamnat efter.

Utvecklingen kan komma att underminera den ordning där medborgarna betalar en stor del av sin inkomst i skatt för att få ett socialt skydd och ett samhälle som fungerar. Människor riskerar att vända sig bort från samhället och demokratin.

Just nu kampanjar högerns partier och arbetsgivarorganisationerna för att lönerna för nyanställda ska hållas tillbaka. Det ska skapa en massa nya jobb, sägs det.

Redan i dag har stora delar av de anställda i handeln, restaurangbranschen och i välfärdssektorn någon sorts lägstalön. Kombinationen av låga löner och otrygga anställningar - som är mycket vanliga i de här sektorerna - leder till att många fastnar med en dålig inkomst under lång tid.

Om lägstalönerna sänks ännu mer riskerar det att sänka löneläget för alla. Arbetsgivare uppmuntras att säga upp anställda och återanställa på nya kontrakt. Utvecklingen i Storbritannien visar dessutom att om bottenplattan sänks kommer lönenivån även för medelinkomsttagare sjunka.

Kampanjen för sänkta löner riskerar att resultera i fler arbetande fattiga, ännu större klyftor – och ett än allvarligare hot mot vår samhällsmodell.

 

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

SENASTE NYTT

Ledare

Visa fler
Om Aftonbladet