Krönika

Daniel Swedin

ÅSIKT

Felet är inte frihandeln

SKAPA TILLVÄXT Syftet med TTIP är att skapa världens största frihandelsområde mellan USA och EU för att jobb och tillväxt ska skapas på båda sidor av Atlanten. Men nu har förhandlingarna mellan de två parterna strandat.
SKAPA TILLVÄXT Syftet med TTIP är att skapa världens största frihandelsområde mellan USA och EU för att jobb och tillväxt ska skapas på båda sidor av Atlanten. Men nu har förhandlingarna mellan de två parterna strandat.Foto: COLOURBOX
LEDARE

31 augusti 2016

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk. Ledarsidan driver opinion för jämlikhet, rättvisa, feminism och allas lika värde.

TTIP

Sedan sommaren 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om The Trans­atlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, bakom stängda dörrar. Syftet med TTIP är att öppna världens största frihandelsområde för att jobb och tillväxt ska skapas på bägge sidor av ­Atlanten. Men nu tycks förhandlingarna mellan USA och EU ha brutit samman. Tysklands socialdemokratiske när­ingslivsminister Sigmar Gabriel har i veckan låtit förstå att avtalet har kollapsat, ”även om ingen erkänner det”. I går sa Frankrikes president François Hollande att han inte tänker stödja avtalet om det träffas innan Barack Obamas mandatperiod är över i januari 2017.

Förespråkat i decennier

Sveriges socialdemokratiska handelsminister Ann Linde är dock inte orolig. Hon säger i en TT-intervju att inget har hänt i förhandlingarna och allt rullar på som det ska. Enda molnen på himlen är att det finns ”starka strömningar både i Tyskland och i Frankrike mot frihandel”.

Är det så?

I både Europa och USA har ekonomer och politiker förespråkat frihandel i decennier. Alla skulle vinna. Eller, ja, några skulle förlora sina jobb men de skulle snart dyka upp andra arbeten. Hur kan någon vara emot det?

Det är ingen. Men efter en finanskris som krossade ekonomin för många i västs arbetarklass medan det politiska systemet glatt räddade banker har många börjat fråga sig om frihandeln alltid är en frälsare. Är fördelarna med globalisering och frihandel så stora? Är riskerna så små? Finns det verkligen inga förlorare? Donald Trump vinner väljare på det där. Hillary Clinton försöker. Delar av motståndet mot brexit går att spåra hit.

Ökad handel leder i de flesta fall till ökat totalt välstånd. Men vi måste alltid fråga oss ”för vem” och ”hur”. De frågorna hamnar i blixtbelysning när det handlar om TTIP.

I förslaget till TTIP ingår ett system för investeringsskydd som ger företag rätt att stämma stater om de förlorar pengar på grund av politiska åtgärder. Liknande mekanismer används redan för att ­stoppa allt från piratkopiering av musik till ­billiga hiv-mediciner. Om samma system införs i EU skulle storföretag kunna ta strid mot lagar som skyddar folkhälsa, miljö, konsument- och arbetarskydd. ­Demokrati och miljö kan bli utdömda som handelshinder.

Kan slå sönder miljöregler

The Guardian avslöjade i somras hur TTIP kan slå sönder miljöregler kring gruvdrift och utvinning av fossila bränslen i utvecklingsländer. Politiska beslut som syftar till att främja användningen av förnybar energi kommer också bli svårare att ta. Det är om sådant här kritiken mot TTIP handlar. Inte om frihandel är bra eller dåligt.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.