ÅSIKT

Bertil satt på toa – fick inte någon mat

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

För tio år sedan var Bertil fortfarande en populär kvarterspolis. Nu är han pensio­nerad och ligger på sjukhus, för lungcancern har spritt sig. Han har ångest, biverkningarna av behandlingarna har nästan knäckt honom. Just i dag plågas han mest av sin förstoppning. Han har legat på bäckenet i snart en halvtimme.

Då kommer biträdet in med hans lunch. Hon ställer brickan på bordet bredvid Bertil.

–?Men ursäkta, säger han. Jag, hm, sitter faktiskt på toaletten. Om jag måste äta nu får du hjälpa mig att ta bort bäckenet först.

–?Du kan väl äta ändå.

–?Nej det vill jag inte.

–?Ja, då blir det väl ingen lunch då, säger ­biträdet och tar matbrickan och går.

En scen ur verkligheten, biträdet följer rutinen, matbrickorna ska delas ut 11.20–11.40 och gubben gnäller. Frågan är bara vad hon svarat om patienten varit yngre?

Vi har kusliga missförhållanden inom svensk äldreomsorg, skriver Thorbjörn Larsson, präst och direktor vid Ersta och äldreminister Maria Larssons särskilde utredare. I går presenterade han sitt betänkande ”Värdigt liv i äldreomsorgen”.

I genomsnitt tillbringar en människa sina sista två år i omsorg. Som Bertil som pendlat mellan radhuset, sjukhuset och eftervårdshemmet sedan cancern kom. Han känner sig som ett jävla kolli, säger han, alla försöker bli av med honom.

Bertil vill behålla sin värdighet.

Och det är den äldres värdighet som Thorbjörn Larsson tar fasta på i sin utredning. De äldre ska må bra och få den hjälp de behöver. De ska mötas med respekt och vara delaktiga i beslut som tas om deras liv. Thorbjörn Larsson föreslår att en särskild värdighetsgaranti införs i äldreomsorgen, både på nationell och lokal nivå.

Och det är väl jättebra, då kan vi börja diskussionen om hur vi behandlar våra äldre. Låt den verkligen genomsyra all omsorg! Thorbjörn Larsson vill värdighetsmärka äldreomsorgen och det är klart att vi väljer den utmärkta vården för våra föräldrar.

Men omsorgen om de äldre får inte stanna vid välskrivna dokument. De äldre förtjänar minst två saker till:

SPengar, all god service kostar. Staten och kommunerna måste vara beredda att avsätta mer pengar till äldrevården, anslagen har ju faktiskt minskat under en följd av år. Det räcker med att titta på dagens hemtjänst för att förstå att det behövs förstärkning. Två tag med dammsugaren och en tinad mikroportion är inte tillräcklig omsorg.

SSamordning mellan kommuner och landsting. Thorbjörn Larsson tar själv upp Norrtälje som ett gott exempel på hur man slagit samman den kommunala äldrevården med landstingets sjukvård. De äldre ska aldrig behöva bli Svarte Petter i myndigheternas slagsmål om vem som ska betala. Samarbetet borde också kunna ge lokala synergieffekter och mer pengar över till de äldre.

Hur det gick för Bertil? Ja, egentligen hade han ett annat förnamn. Men han fick aldrig sin lunch och han dog några dagar senare i sin sjukhussäng.