ÅSIKT

Torka tårarna Fredrick, du har mycket att göra

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Fredrick Federley lät tårarna rinna.

Sedan kom försvarsministern honom till mötes.

Sällan har väl riksdagen sett ett så riggat slut på en politisk strid. Vilken såpa!

Gårdagens riksdagsdebatt om regeringens avlyssningsförslag blev både lång och hård. De borgerliga partierna drev på för ett snabbt ja till avlyssningen. Socialdemokraterna var något lite emot och yrkade på avslag. Vänstern och miljöpartiet var emot.

Och så hade vi de vankelmodiga borgerliga ledamöterna som egentligen inte ville ha någon avlyssning. Fredrick Federley var en av dem som tvingades välja, skulle han följa sin övertygelse eller sin lojalitet med centerpartiet?

Han valde att ställa sig mitt emellan. I går kväll stod han gråtande i riksdagens kammare och beskrev sin vånda. Han avslutade med att ställa en fråga till försvarsminister Sten Tolgfors som så behändigt fanns på plats för att svara. Försvarsministern lovade omgående ett extra integritetsskyddsråd och en särskild ­integritetsombudsman.

Federley yrkade på återremiss, så, nu var avlyssningsförslaget genast mindre farligt.

I själva verket har Fredrick och hans kamrater mycket kvar att göra.

Det spelar ingen roll hur många kommittéer och råd försvarsministern tillsätter. Avlyssningsförslaget kommer alltid att innebära ett brott mot den personliga integriteten och pressfriheten.

Sten Tolgfors förklarade att det handlade om att skydda oss mot yttre hot. Under gårdagens debatt användes många tunga signalord som terror och massförstörelsevapen.

Men hur stort är det verkliga hotet mot ­Sverige?

Vad är det vi har som är så provocerande att vi tvingas införa den mest avancerade avlyssningen i hela världen? Man ska inte vara naiv och vi har haft terrorister som opererat i Sverige. Sprängningen av den västtyska ambassaden och hotet att ta justitieminister Anna-Greta Leijon som gisslan är två exempel. I en global värld ska vi inte tro att vi alltid kommer att gå fredade.

Men när moderaternas ledamot i försvarsutskottet Karin Enström målade upp hoten mot Sverige i dag, då hänvisade hon till New York, Madrid och London. Misstanken infinner sig. Försvarets radioanstalt byter redan information med andra länder. För vem bygger vi ut vårt övervakningssystem?

Vad är det för hemligheter som tvingar alliansfria Sverige att bryta mot alla principer om frihet. Vad är det som tvingar oss att gå längre än både USA och Storbritannien?

Ja, förklara för oss varför just Sverige måste gå allra längst i kontrollen av oskyldiga medborgare?

Sten Tolgfors och hans integritetsombudsman i all ära, det kommer att vara Försvarets radioanstalt som bestämmer vad som är ett yttre hot. Men vilka är de som jobbar där? Tjänstemännen på radioanstalten har väl mest utmärkt sig för att bryta mot lagen och lagra trafikdata om svenska folket. Hur ska vi kunna lita på dem nu?

Återremissen kan bli den tidsfrist vi behöver för att fundera över de här frågorna. Hur allvarligt är hotet? Kan vi lita på Försvarets radioanstalt? Ska vi ge upp våra friheter?

Torka tårarna Fredrick, sätt igång och jobba.