ÅSIKT

Granne med grottmänniskor

Är det någon som frågat flyktingbarnen om Hököpinge?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Är det någon som har frågat flyktingbarnen?

Hököpinge är väl nästan sista platsen på jorden om de själva skulle få välja. Tänk att tvingas flytta till ett ställe som grannarna hotar att bränna ner. Kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman säger att han inte vill ha dem här. Han talar inte till dem, han talar om dem.

Debatten pågår långt över huvudet på flyktingbarnen. De är tonåringar, de kommer från länder i krig och har säkert massor av tankar som snurrar i huvudet. Men de får inte komma till tals. De ska bara finna sig i att bo granne med de aggressiva grottmänniskorna.

Så är det ofta, barn behandlas som andra klassens människor. Som kring­springande hundar eller rattfyllerister, ja ni vet – problem.

Barnkonventionen fyller 20 år i år. Sverige ratificerade den nästan genast. 1990 förband vi oss att följa FN:s konvention om barnets rättigheter, men det brister fortfarande både i vår lagstiftning och i vår tillämpning.

Samma dag som striden om flyktingbarnen stod i Skåne anordnades ett seminarium om barnens rättigheter i riksdagen i Stockholm. Det var riks­dagens tvärpolitiska barngrupp och Unicef som bjöd in till diskussion om just barnkonventionen. Många vittnade om konventionens brister. Den har blivit en flagga man viftar med, något man undervisar om i skolorna.

Men har någon stött på en skola som faktiskt praktiserar barnkonventionen?

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg berättade om flickan som fick en diagnos. Hon blev flyttad till en annan klass utan att någon ens pratade med henne. Ingen vuxen människa skulle finna sig i en sådan behandling.

Ingen vuxen skulle heller stå ut med att bli kringkastad i en vårdnadstvist. Men de vuxna de bråkar om möblemanget, porslinet – och sedan om barnen.

I asylärenden går svensk lagstiftning före barnkonventionen och barnen åker ut utan att bli hörda. Frågan för seminariet var om det blir bättre om hela barnkonventionen blir lag, som i Norge. Det är ingen enkel fråga. Ska politikerna fortsätta att bestämma eller ska vi överlåta barnkonventionen till jurister i domstolar?

Just i går lutade i varje fall jag mot lagstiftning och domstolar. I varje fall så länge vi producerar politiker som Lars-Ingvar Ljungman i Vellinge.

Mannen som inte pratar med barn.