ÅSIKT

En gigantisk rättsskandal

”Hatad av alla men uppmärksammad som få”

Dömdes för åtta mord  Även en person med Thomas Quicks förflutna har rätt till en rättvis behandling.
Foto: Björn Lindahl
Dömdes för åtta mord Även en person med Thomas Quicks förflutna har rätt till en rättvis behandling.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Mannen är seriemördare, pedofil, nekrofil, kannibal, sadist. Han är mycket, mycket sjuk.”

Så beskrev vi på Aftonbladet Thomas Quick i november 1994.

Då stod han åtalad för mordet på Charles Zelmanovits. Han skulle komma att erkänna ett 25-tal mord och dömas för åtta.

Thomas Quick blev Sveriges svar på Hannibal Lecter. En slipad seriemördare, hatad av alla men uppmärksammad som få. I fullt strålkastarljus dömdes han av den svenska rättvisan och hängdes av oss i medierna.

Suggererade en hel nation

I dag publicerar Aftonbladet utdrag ur Hannes Råstams bok ”Fallet Thomas Quick”. Den handlar om hur en sjuk man lyckades suggerera en hel nation. För att citera Leif GW Perssons förord:

”En bok om hur det gick till när svenska poliser, åklagare, advokater och domare med benäget bistånd av diverse läkare, psykologer, en så kallad minnesexpert och alldeles för många journalister och vanliga kulturpersonligheter förädlade en psykiskt sjuk mytoman till kriminalhistoriens värste seriemördare.”

Inte ett ord var sant.

Thomas Quick vårdades på Säters sjukhus och för uppmärksamhet och droger ljög han ihop den ena historien värre än den andra. Till slut började han erkänna mord. Åklagaren Christer van der Kwast tog över och tillsammans med polis och psykologer formade han Thomas Quicks vidare berättelser.

Alla invändningar avfärdades. Thomas Quick erkände ett mord som begåtts samtidigt som han konfirmerades i en annan del av Sverige. Bildbevis, präst och delar av församlingen vittnade om Quicks oskuld, men vittnesmålen försvann.

Under utredningen hade Thomas Quick hela tiden psykologiskt stöd, framför allt var det vittnespsykologen Sven Åke Christiansson som styrde vittnes­målen. Advokaten Claes Borgström fanns också med vid vallningar och förhör. Men Hannes Råstam konstaterar att advokaten inte ens påtalade att hans klient var ”påtänd som en julgran”.

Alla talade med samma mun

Under rättegångarna tog Claes Borgström ställning för sin klients skuld.

Annars är rättegångssystemet tänkt att fungera som ett tvåpartsförhållande där advokaten ska vara den part som pläderar mot åklagaren. Men i fallet Thomas Quick talade alla med samma mun.

Det Hannes Råstam metodiskt avslöjar är en gigantisk rättsskandal. Thomas Quick, eller Sture Bergwall som han heter numera, förgrep sig på småpojkar. Han var en våldsman, en bankrånare och en psykiskt sjuk pundare.

Men även en man med ett sådant förflutet har rätt till en rättvis behandling.