ÅSIKT

Trånga fritidshem ger klåda i rumpan

Det blir inte mycket tid för meningsfull rekreation på dagens fritidshem.
Foto: Colourbox
Det blir inte mycket tid för meningsfull rekreation på dagens fritidshem.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Springmasken slår nya rekord. Antalet som drabbas har ökat med 40 procent på ett år och det här är ganska läskig läsning. Varje år drabbas 200 000 svenskar av den intensiva klådan i rumpan. Det är framför allt barnen som får tarmparasiten som kläcker ägg i människans ändtarmsöppning.

Parasitologen Johan Lindh vid Uppsala universitet menar att ökningen av springmask nu kan ha nått en punkt där den blir svårare att hejda. Den har blivit för vanlig helt enkelt och det kan bero på stora barngrupper i förskolan och på fritids.

Barnen trängs ihop och då ökar risken för spridning av infektioner, men också av springmask vars ägg överförs via damm och leksaker.

Större barngrupper

På ett år har den genomsnittliga gruppstorleken på ett fritidshem ökat från 40,4 till 41,1 elever, visar en ny rapport från Skolverket. Det kan verka som en liten förändring, men sett över flera år blir statistiken upprörande. På tio år har en barngrupp ökat med tio barn.

Uppsala är en av Sveriges värsta kommuner med en genomsnittlig fritidsgrupp på 50 barn. Den som normalt håller ordning på två-tre ungar kan bara tänka sig en grupp på 50. Hur ska man ens kunna höra vad var och en säger?

Meningsfull fritid

Skollagen säger att fritidshemmen ska stimulera dessa elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå ifrån en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Personalen ska alltså lära ut demokrati och skapande arbete, men med så många barn lär det nog bli mest passning. Barnen tvingas tidigt ta ett stort eget ansvar, men de är bara 6-9 år gamla så det höga krav som ställs på så pass små barn. Det är höga krav som ställs också på de föräldrarna som ska våga lämna ifrån sig barnen.

Mer utbildad personal

Nästan alla lågstadiebarn går på fritids, men medan debatten om skolan gått på högvarv har fritidshemmen glömts bort. Kommunalpolitiker har i skymundan kunnat skära på kostnaderna lite i taget och till slut har de suttit där med 40-50 elever i varje fritidsgrupp. Det blir ingen social träning i så stora barngrupper, det finns inte ens tid för praktiska frågor som att tvätta händerna efter toalettbesök för att undvika springmask. Eländet sprider sig bara.

Enligt Skolverket är läget så allvarligt att det nu krävs kraftiga insatser. Utbildningsminister Gustav Fridolin skyller på Jan Björklund och menar att regeringens satsning på skolan också kan användas i fritidsverksamheten. Han vill dessutom ha traineeplatser på fritidshemmen, men vad de behöver är mer utbildad personal. Statistiken visar att personalens utbildningsnivå sjunker. I dag saknar hälften av fritidspersonalen högskoleutbildning och det illustrerar bara att samhället inte prioriterar barnen.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.