Lika svart som modet dränkt i tungmetaller

Expediten ser förvirrat på mig:

–?Ekokläder, vad är det för någonting, menar du?

Hon viftar lite prövande mot kalsongerna.

När jag förklarar att jag letar efter miljömärkta kläder skakar hon på huvudet. Nej, några miljömärkta kläder finns inte i hennes herrekipering.

I butiken bredvid säljs det damkläder.

–?Njaa, vi brukar ha en hel kollektion, men nu har vi nog bara två ekologiska tröjor ...

Jag går hela butiksgatan ner utan att hitta särskilt många ekoplagg. På en galge i en Lindexbutik hittar jag en naturvit tröja med texten ”Green is the new black”.

Den hänger kvar där som en relik från tiden före krisen. Då trodde vi fortfarande att framtiden var ljus. Nu är den lika svart som

modet, dränkt i tungmetaller och formal-dehyd.

Ekotrenden är död, skriver den trendkänsliga ekonomisajten E 24.

De stora lågpriskedjornas satsning på ekologiska varor syns inte i butik, fortsätter E 24. Och visst, min ekoshopping är lika nästan lika dyster. Jag saknar de billiga ekologiska kläderna som ger framtidshopp.

De stora kedjorna har tillräckliga volymer för att få ner priserna. De har alla förutsättningar att bryta trenden och bygga ett sortiment som är uthålligt in i framtiden.

Men det är som om perspektivet krymper i dåliga tider.

Intresset för att klimatkompensera semesterresan är näst intill obefintligt.

I kriser ser vi mer till priset i dag än till miljön i framtiden. Och varför ska vi klimatkompensera oss till en dyrare flygresa när inte ens EU:s ledare kan komma överens om klimatpolitiken.

I dag träffas de nordiska miljöministrarna i Helsingfors för att förbereda FN:s klimat-möte i polska Poznan i början av december. De nordiska länderna måste driva på för ett bindande globalt klimatavtal i Köpenhamn nästa år. De måste få med sig tveksamma

EU-länder som Italien och Polen. Det duger inte att skylla på de dåliga tiderna. Miljön går inte att styra med kvartalsbeslut.

Ekomodet ger oss en fingervisning. Kommer ni håg fröskalsmodet i slutet av 80-talet? Det försvann helt under krisen i början av 90-talet. Intresset för miljöfrågor sjönk. Det var inte många som pratade om klimatfrågor under de första 90-talsåren. Vi visste redan då, att vi borde ställa om till bättre energislag och miljövänliga bilar. Men intresset steg först med konjunkturen.

Om vi hade satsat mer på framtidsfrågorna då hade vi kanske stått bättre rustade nu. Det kan aldrig vara fel att investera i en hållbar framtid.