ÅSIKT

Bert Karlsson förstår inte vilka som är ’vanligt folk’

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Vad som än händer är det dags att begrava nyliberalismen. Vi behöver en genuin omfördelning av rikedom och makt. Bara en ­riktig vänster kan bekämpa ­fascism”, twittrade författaren Naomi Klein på valnatten.

Och visst, USA:s enorma klassklyftor förklarar mycket bitterhet.

Därefter har jag vadat igenom valanalyser om hur Donald Trumps seger ska hanteras i Europa och Sverige. Den vanligaste slutsatsen är motsatsen mellan ”etablissemanget” och ”vanligt folk”. Särskilt högerns tanke­smedjor, och förre Ny Demo­krati­­ledaren Bert Karlsson, drar fram olika varianter av ”inte lyssnar på vanligt folk” eller ”hög tid att ta populismen på allvar”. 

Och visst har Trump lyssnat på ”vanligt folk”. Men vad hörde han? Här uppstår problemet. Eftervalsanalyserna hycklar, antingen av finkänslighet eller av taktik.

Rasismen var Trumps superkraft. Hans väljare är inte ­”vanligt folk”. Många av hans väljare var rikare än Clintons.

54 procent var män, väldigt få var unga, svarta eller latinos, enligt CNN:s vallokalsundersökning.

Den gemensamma nämnaren är rasismen. 64 procent av dem som ansåg att invandring var valets viktigaste fråga röstade Trump. Vi kan ­utan tvekan tro på den New York Times-enkäten och dessutom anta att invandring var näst ­viktigast eller nästnäst viktigast för många Trumpväljare. Främlingsfientlighet är alltid, överallt, den gemensamma nämnaren för högerradikal framgång.

Detta vet statsvetare, politiker och etablissemang. ­Frågan är bara hur kunskapen hanteras. Det är ju ett jättekänsligt ämne! Folk blir jättearga när de får ­höra att de är ­rasister bara för att de röstar på en ­rasist. Och inte heller kan ­vanliga partier bli ­rasistiska för att vinna väljare, då tappar de moderna väljare.

Ändå ska Trumps väljare daddas med, klappas på ­huvudet och ”lyssnas på” trots att alla vet vad de säger.

Vi borde lyssna på alla andra.

När Bert Karlsson i DI skriver att ”Trump förstår vanligt folk” menar han dem som ser ut som Bert Karlsson, som Donald Trump och som Hillary Clinton.

De är förstås viktiga. De är ­inget skämt. Trumps seger är inget skämt. Detta är patriarkatet som röstat fram en president som flagrant ljugit under en hel valkampanj, som stöds av Ku klux klan, nynazister och unga manliga nätsoldater. Som hotat med våld, som lovat att låsa in sin motståndare och som hetsat mot invandrare, funktionshind­rade, kvinnor och som föraktar demokratin.

Vad behöver ”lyssnas på”? Svenska partistrateger borde lyssna på alla som inte röstade på rasisten. De är miljontals många fler, Trump fick inte ens flest röster och det låga ­val­deltagandet, särskilt bland vita kvinnor, visar hur dåligt även etablissemangets Clinton uppfattades, med rätta.

Naomi Klein har rätt. Bara riktig vänsterpolitik kan bekämpa fascismen. Historien har visat att högern väljer fel sida. Mer rätt­visa via fördelningspolitik ­stävjar den bitterhet som skapar etablissemangshat och rasism.

Men viktigast är att lyssna på vanligt folk och dem har Bert Karlsson och ­högerns ­opinionsbildare stora problem med.

Vanligt folk är nämligen under 40–45 år. Vanligt folk är kvinnor. Vanligt folk är ­invandrare och hbtq-­personer. Vanligt folk är ­miljön, jäm­ställd­heten, mångkulturen, ­öppenheten och ­solidariteten.