ÅSIKT

Marknaden behöver en moral

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ekonomismens dominans över samhälls- och näringslivet har skjutit fokus från företagen som samhällsbyggare till största möjliga aktieavkastning. Kvartalskapitalismen har ingen moral. Men intressant nog tycks det alltmer medvetna konsumentintresset få företagen att börja reflektera över etiska värden, ekologi och jämställdhet.

Miljörörelsens kamp för miljövänliga produkter har lett till att de flesta företag med självbevarelsedrift i dag har särskilda miljöredovisningar som en del av årsberättelsen. Finansanalytiker listar numera företag på börsen efter miljö- och etikindex.

I och med fondkapitalismens utbredning, där större delen av svenska folket numera är aktieägare, ökar också konsumenttrycket i den finansiella sektorn. Vad är det för företag mina fondpengar satsas i? Hur ser företagens miljöpolicy ut? Har de en bra arbetsmiljö, tillåts fackligt engagemang? Har kvinnorna lika bra lön som männen?

Marknaden tvingas bli moralisk.

Statliga 7:e AP-fonden har antagit etiska regler för sina placeringar. Över trettio företag utesluts ur fondens aktieportfölj, däribland svenska Esselte. Orsaken är att Esselte tillåter att dotterföretaget i Mexiko kräver att alla kvinnliga anställda genomgår graviditetstester.

AP-fonden tänker inte äga aktier i företag som bryter mot svensk lag eller mot internationella konventioner som Sverige skrivit under. Det är rimligt. Statens etik bör gälla dess myndigheter, även sådana som agerar på marknaden.

Esselteaktien sjönk på börsen, och företagsledningen har redan gått på reträtt och lovat bot och bättring. Etiska placeringar är uppenbart ett effektivt verktyg för att få företag att ta socialt och miljömässigt ansvar.

Anders Röttorp, från Svensk Näringsliv, var i P 1 morgon mycket kritisk till 7:e AP-fondens etiska program. Han såg det som ”mobbning mot företag” främst i tredje världen.

– Internationella konventioner reg-lerar stater och är inte till för att reglera företag, hävdade Röttorp.

Argumentationen är klassisk. Så fort det ställs krav på näringslivet anser sig dess företrädare utsatta för förtryck och begränsningar som ”hotar tillväxten”. Ändå har det visat sig att exempelvis hårda miljökrav blivit både företagsekonomiskt lönsamma och även stärkt varumärkesprofilen. Det är hög tid att näringslivets branschorganisationer börjar inse att marknadsekonomin måste ha sina etiska begränsningar för att fungera. Framförallt kommer en allt starkare konsumentrörelse att kräva företag som inte schackrar med mänskliga rättigheter, diskriminerar kvinnor eller förstör miljön.

LO presenterade nyligen sitt program för etiska pengaplaceringar. Det liknar mycket 7:e AP-fondens. Det är en bra början. Fackföreningsrörelsen kan genom ett aktivt och medvetet ägande bli en verklig motkraft till hyperkapitalismens härjningar.

Äntligen kanske marknaden kan få en moral.

Helle Klein