ÅSIKT

Kritiken mot terrorkriget ökar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förra veckan uttalade EU:s utrikesministrar sitt stöd för Yassir Arafat och den palestinska myndigheten. Franske utrikesministern Hubert Védrine har anklagat USA för att föra en ”förenklad utrikespolitik som reducerar alla världens problem till kampen mot terrorismen”.

En spricka i alliansen mot terrorism kan skönjas. USA:s maktarrogans har retat upp de europeiska beslutsfattarna. President Bushs tal om Irak, Iran och Nordkorea som ”ondskans axelmakter” strider mot EU:s strävan efter dialog med Iran och Nordkorea.

EU:s utrikeskommissionär Chris Patten anser att EU måste våga tala klarspråk med Washington. I lördags gick Patten till hårt angrepp mot USA i The Guardian. Washington bryr sig mer om att slå ut terrorismen än dess orsaker, hävdade Patten. Ska man verkligen komma till rätta med terrorn krävs snarare ”smart bistånd” än ”smarta bomber”, fortsatte han.

Aftonbladets ledarsida kunde inte ha formulerat det bättre. Chris Patten är EU-kommissionär och tidigare i ledningen för det brittiska konservativa torypartiet. Vill den svenska liberala pressen beskylla också honom för att vara

vänsterflummare och USA-hatare?

Det av USA dikterade kriget mot terrorismen får lyckligtvis alltfler kritiker. Jag lyssnar till P 1:s granskning av rättssäkerheten. Söndagseftermiddagen ägnas åt terroristbekämpningens hot mot grundläggande rättsprinciper. Experterna är tämligen eniga. Beslutet om sanktioner mot tre svenska medborgare strider både mot Europakonventionen och mot svensk grundlag.

– Vi har all anledning att vara kritiska mot hur FN:s sanktionssystem är uppbyggt. Jag tror att andra länder också uppfattar Sverige som starkt kritiskt, säger kabinettssekreterare Hans Dahlgren.

I dag för Sverige fram krav på förändringar till FN:s sanktionskommitté. Det handlar om att få in mer av EU:s rättssäkerhetstänkande i FN-systemet.

Det är bra. Men frågan är vad det innebär för de tre stackars svenskar vars tillgångar fortfarande är frysta.

Hur hjälper Sveriges krav dessa medborgare?

– På kort sikt hjälper de inte alls. Den frysning som Abdirisak Aden och de andra är utsatta för bygger på den gamla Afghanistanresolutionen, förklarar Anders Kruse, chef för UD:s rättssekretariat.

Sverige kämpar för ett bättre framtida sanktionssystem. Det är hedervärt. Faktum kvarstår dock: tre svenska medborgare är utsatta för omvärldens sanktioner men får inte veta varför.

Oavsett om de tre är skyldiga till terrorism eller inte måste de ha rätt till samma rättstrygghet som alla andra. Det säger numera regeringsrepresentanter, jurister och opinionsbildare.

Däremot diskuteras inte själva påföljden. Är det rimligt att individers tillgångar ska kunna frysas? Att skumma personer får näringsförbud är en sak, men ingen har kommit på tanken att undanröja deras möjligheter till existensminimum.

Även ”terrorister” måste väl kunna leva? Eller har plötsligt Sverige accepterat dödsstraff?

– Naturligtvis ska man kunna ha pengar så att man kan leva, säger justitieminister Thomas Bodström i radion.

Ändå har regeringen gått med på att tre svenska medborgare gjorts fredlösa.

Helle Klein