ÅSIKT

Demokrati på landet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sommaren tittade äntligen fram och helgen kunde ägnas åt lantliv. Sommartorpet skulle rustas. Dessutom var det allmän arbetshelg med vårt ”ängalag”.

För två år sedan påbörjade vi sommarboende det stora bryggprojektet. Vikens alla bryggor skulle renoveras alternativt bytas ut mot nya.

I god demokratisk anda beslutade årsmötet om pengainsamling. En bryggkommitté utsågs.

Till förnyelsen hör att vi beslutade införa fria båtplatser. Tidigare har var och en haft sin fasta plats.

Alla var med på noterna. Alla utom en. Han vägrade.

I två år har han skickat hatiska brev till styrelsen, hotat anmäla bryggprojektet och på så sätt fördröja det samt vägrat betala bryggavgifterna.

Alla involverade arbetar ideellt. Den besvärlige grannens anklagelser har varit djupt orättvisa.

Ändå har hans motförslag hela tiden behandlats seriöst. Jag beundrar bryggkommitténs tålamod.

Trots att majoriteten för bryggprojektet hela tiden varit överväldigande – 99 procent mot 1 procent – har den arge grannen aldrig accepterat de demokratiskt fattade besluten. Han har ställt sig utanför grannsamverkan.

Ändå har föreningens ideellt arbetande män och kvinnor pratat med honom, försökt kompromissa och hitta en lösning. Brevväxlingen blev omfattande liksom antalet telefonsamtal.

Bråket har pågått i två år samtidigt som bryggprojektet framskridit sakta men säkert.

Så träffades vi nu i helgen.

Nya y-bommar av trä spikades ihop, flyttunnor monterades och gamla bryggan drogs i land och sågades sönder.

– Är det inte X som går där nere vid viken, frågade grannfrun mig när vi var på väg ner till stranden.

Jovisst.

Den besvärlige grannen hjälpte för första gången till. Han bar bräder och bojar. Vad hade hänt?

– Jo, han gick med på vårt kompromissförslag. Han får som enda boende fast plats längst ut på nya bryggan mot att han tar bort sin boj som legat i vägen. Hans båt kan då bli en bra vågbrytare samtidigt, förklarade en man i bryggkommittén.

Så har majoriteten tagit hänsyn till minoriteten.

Och alla är nu med, betalar och jobbar för vår ”nya vik”.

Kan demokratins storhet beskrivas bättre?

Hade vi bara ägnat oss åt att göra en folkomröstning bland de boende hade ingen hänsyn tagits till den motsträvige.

Bråket hade pågått än och saboterat sommarfriden.

Hade vi enbart räknat röster vid årsmötet och kört över minoriteten hade projektet försinkats rejält och grannen utvecklats till rättshaverist.

Demokrati är mycket mer än opinioner och röster. Det är diskussioner, mötet mellan människor, kompromissande och känslan av det gemensamma bästa.

Visst det tar tid och kostar tålamod. Men demokratin håller i längden.

Den besvärlige grannen slet som en varg nu i helgen. Bryggan blev riktigt fin.

Vem påstår att demokratin är ineffektiv?

Helle Klein