ÅSIKT

Radiochef med gott omdöme sökes

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sveriges Radio är en av landets viktigaste kulturinstitutioner. Den behöver en bra chef snarast. Styrelsen ska inom kort enas om fem kandidater som den vill gå vidare med. Beslut tas senare i höst.

Vårens alla turer kring vd-bytet var en olycka. Nu har Sveriges Radio fått en ny, till synes kompetent, styrelse med erfarenhet från både näringsliv, journalistik och folkrörelse-Sverige. Styrelseordförande Ove Joansson känns också som en garant för att styrelsen tänker på radions bästa.

Fast Joanssons uttalanden om att Joachim Berner kvarstår som kandidat får mig att tvivla en smula.

Det vore absurt om Berner återigen skulle segla upp som huvudkandidat till vd-posten. Ekonomiska argument om att det skulle bli billigast för radion eftersom företaget ändå tvingas att betala lön åt honom i två år håller inte. En chef måste utses på andra meriter än det faktum att han redan ligger företaget till last.

Berner blev grymt misshandlad av den förra styrelsens inkompetens. Det var orättvist. Ändå tror jag att hans namn är omöjligt i dag. Betänk att det stora bråket om hans kandidatur faktiskt dels handlade om förtalsdomen mot honom för Expressens löpsedel om Gudrun Schyman, dels om anklagelserna att han skulle ha sextrakasserat en kvinnlig chef.

Berner förtjänar betydligt bättre rykte som mediechef än vad hans resultat på Expressen givit honom.

Alla har rätt att misslyckas och sen komma igen. Men i fallet med löpsedeln och sextrakasserierna handlar det om brist på omdöme. Berner borde ha bett Schyman om ursäkt och erkänt att löpsedeln var ett stort misstag. I stället har han försvarat den, och driver till och med fallet vidare i Högsta domstolen.

Sextrakasserianklagelserna slutade i förlikning och en summa pengar mot tysthetslöfte från den kvinnliga chefens sida.

De kalkylerande styrelseledamöterna bör ställa sig frågan om Sveriges Radio verkligen har råd med en chef som har visat uppenbart dåligt omdöme både publicistiskt och som ledare.

Vad finns det då för andra, bättre kandidater? Tyvärr tycks förväntningarna på en radiochef vara nästan messianska. Den nya chefen ska vara en garant för public service-idén, kunna tala för radion utåt och inåt, vara en hejare på den nya tekniken liksom på ekonomi och budgetarbete, vara en fantastisk arbetsledare och helst ha journalistiska meriter. Kanske ska han eller hon också kunna gå på vattnet?

Den här personen finns förstås inte i verkligheten. Styrelsen måste bestämma sig för vilken egenskap som är mest angelägen. Jag har en känsla av att det Sveriges Radio behöver är ingen expert, varken på teknik eller journalistik, sådana kunskaper finns det redan i huset, utan en chef som kan vinna både personalens och medborgarnas förtroende genom att vara en bra och modern ledare.

Varför inte ta vd:n för Riksteatern, Peter Örn? En god socialliberal som går hem i alla politiska läger och som säkert på ett utmärkt sätt skulle kunna tala för radions roll i 2000-talets samhälle.

Han lär vara mycket uppskattad som teaterchef. Kan man leda bångstyriga kulturarbetare kan man säkert leda egensinniga journalister.