ÅSIKT

Kriget i Irak pågår för fullt

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

För hundra dygn sedan förklarade den amerikanske presidenten att kriget i Irak var så gott som avslutat. George W Bush konstaterade häromdagen att ”Irak nu är en säkrare plats”.

Rapporterna från området tyder dock på motsatsen. I Irak råder anarki. I Dagens Nyheter i går fanns bilder på brittiska soldater i kravallutrustning som stod utplacerade i staden Basra. Upprörda irakier kastade stenar och brinnande bildäck.

Även från al-Falluja väster om Bagdad rapporteras om omfattande angrepp från irakier mot en amerikansk militäranläggning.

Då och då får vi reda på att någon soldat från ockupationsmakten stupat. Det rapporteras mer sällan att irakier nästan dagligen dödas på gatorna i Bagdad och Basra.

– Det skjuts för fullt, berättar den kände Mellanöstern-reportern Robert Fisk som lämnade Bagdad i tisdags förra veckan. Inför ett fullsatt auditorium i ABF-husets största aula håller han en bländande föreläsning om världsläget. Från Beiruts horisont har han bevakat Mellanöstern i 25 år. Han om någon vet hur västerlandets ”krig mot terrorism” bara leder till ökad extremism och våld.

Fisks far var högt uppsatt militär under första världskriget. ”Vi kommer inte för att besegra er utan för att befria er”, löd budskapet på den affisch som brittiska ockupationsmakten klistrade upp i Irak 1917.

– Nu kommer ännu en armé som påstår sig vilja hjälpa irakierna. Men de amerikanska och brittiska soldaterna utsätts för otaliga angrepp och ilskan hos folket ökar. Det handlar inte om ”rester av Saddam-regimen” utan om nya grupper bland sunnimuslimerna och om ett samarbete mellan motståndsmän över hela landet, förklarar Fisk.

Den så kallade befrielsen av Irak upplevs med rätta av folket som en ockupation, nu liksom 1917. Fisk pekar på alliansens försök att dölja en brutal verklighet där de civila har drabbats hårt. Han visar egna bilder på irakier som skadats av klusterbomber.

Han visar också bilder på barn som drabbats av cancer från förra Irakkriget på grund av det utarmade uran som amerikanerna då använde. Samma sorts vapen användes i detta krig.

Framtiden i regionen ser mörk ut. Palestinafrågan tycks gå mot nya katastrofer. Ur vreden i Irak föds ny terrorism. Den angelägna frågan som alltid måste ställas till det politiska skeendet är ”varför?”. ”Varför har muslimer börjat hata västländerna”, undrar Fisk. Han finner svaret under sina reportageresor i massakrernas Libanon efter 1982, i de etniska rensningarnas Bosnien, i flyktinglägren på den ockuperade Västbanken och nu i Irak.

– Jag gjorde en film på detta tema 1993, det vill säga åtta år före 11 september. I USA tyckte tidningar, politiker och intellektuella att jag överdrev och bara förde fram skrämselpropaganda.

Sen rasade tvillingtornen.

Ur ruinerna växte den blinda dogmatismen. Frågan ”varför?” blev tabu.

Kriget har bara börjat.