ÅSIKT

USA:s terrorkamp – värre än terrorismen

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sverige fick sitt eget 11 september denna höst. Debatten om ”kriget mot terrorismen” kom av förståeliga skäl av sig. Kriget pågår emellertid för fullt. För första gången visar nu opinionsmätningar i USA på ett rejält sviktande förtroende för president George W Bush. Bushdoktrinen om förebyggande krig har kommit att bli en inrikespolitisk fråga inför det stundande presidentvalet 2004.

Kriget mot terrorismen utkämpas med bomber mot arabvärlden men också genom starka inskränkningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna i det amerikanska samhället.

Resultatet ser vi i det förödande kaos som råder i Afghanistan och Irak. Förhatliga diktaturer har fallit, men vad har kommit i stället? Utvecklingen går i rakt motsatt riktning än vad bombentusiasterna förutspådde.

Resultatet syns tyvärr också i det faktum att den stora demokratin i väst håller på att förvandlas till ett slutet övervakningssamhälle.

Häromveckan besökte chefen för USA:s största människorättsorganisation ”Human Rights Watch”, Ken Roth, Sverige. Han menar att Bushadministrationens krig mot terrorismen slår mot grundläggande demokratiska och rättsliga principer. Antiterrorlagen Patriotic Act, som på justitieminister John Ashcrofts initiativ antogs kort efter terrordåden 11 september, är ett skrämmande exempel.

Bland annat tillåts myndigheterna göra husrannsakan i smyg, ja en sorts inbrott, hos människor som påstås vara eller kan bli terrorister. Ett angiverisystem har också utarbetats som går ut på att grannar ska spionera på varandra. Under McCarthy-eran gällde hetsjakten kommunister. I dag är det muslimer och araber som utmålas som det stora samhällshotet.

Över 5 000 människor (läs: muslimer) har satts i fängelse på grund av påstått samröre med terrororganisationer. Enbart 3 av dessa har bevisligen haft någon sorts koppling till terrorism, enligt David Cole, professor i juridik vid universitetet i Georgetown och en av USA:s starkaste röster för mänskliga rättigheter.

Cole påvisar i sin bok ”Enemy Aliens” att myndigheterna använder sig av immigrantlagarna när de hanterar terrorärenden. Deportation av utlänningar kan ske utan någon rättslig process. De påstådda terroristerna förnekas rätt till advokater, de hålls fångna i hemlighet och inga offentliga rättegångar sker.

Likadant är det med Kubafångarna, varav svensken Mehdi-Muhammed Ghezali ännu sitter inom lås och bom trots att han inte delgivits några formella anklagelser eller fått sitt fall prövat i domstol. Dessa fångar kallas ”illegala stridande” av Bushadministrationen. Så går USA runt Genèvekonventionens stadfästelser om behandlingen av krigsfångar.

Kriget mot terrorismen slår sönder länder som Afghanistan och Irak och hotar stabiliteten i Mellanöstern och därmed världsfreden. Det angriper också det amerikanska öppna samhället.

Ur ruinerna från 11 september skapades en rädslans kultur som riskerar att bli en värre fiende till demokratin än terrorismen.

Helle Klein