ÅSIKT

Vad vill Persson?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Göran Persson, Wanja Lundby-Wedin, Inger Segelström och Jan Andersson håller presskonferens. Den är tänkt att handla om vad socialdemokraterna vill i EU.

Få bryr sig. Alla frågor kretsar kring konflikten mellan Göran Persson och Margot Wallström. Göran Persson har kvällen före uttalat sig om att han gärna ser Margot Wallström i regeringen. Margot Wallström har därefter bekräftat att hon tackat nej till en ministerpost.

Konflikten är därmed i öppen dager.

Jag har svårt att förstå vad Göran Persson vill.

Å ena sidan börja r han med att slå fast att det numera är meningslöst att skilja mellan nationell och europeisk politik. Valet till Europaparlamentet är ett klassiskt höger-vänsterval. Vi får veta att EU minsann är viktigt.

Å andra sidan betonar Persson när det handlar om Margot Wallström att det ”alltid är viktigare att sitta i ett lands regering än i EU-kommissionen. Det är fortfarande nationalstaterna som är centrala”.

Å ena sidan understryker Göran Persson att han vill invänta valet av ordförande i kommissionen och fördelningen av områden innan Sverige utnämner sin kommissionär men att ”självklart är Margot Wallström en mycket stark kandidat”.

Å andra sidan har han redan erbjudit henne jobbet som minister.

Å ena sidan läxar han upp de tunga socialdemokrater som häromdagen gick ut i Dagens Nyheter och krävde statsministern på besked om Wallström.

Persson menar att de blandar ihop utnämningspolitik och partipolitik.

Å andra sidan slår han fast att nästa kommissionär bör vara en socialdemokrat.

Varför i all världen kan han inte redan nu utse den socialdemokrat som har fem års erfarenhet av EU-kommissionen och som av den absoluta majoriteten inom partiet ses som given? Och som dessutom själv gärna fortsätter sitt arbete.

Om Margot Wallström skulle bli kvar i nya kommissionen blir hon en av de mer erfarna och skulle därför mycket väl kunna komma ifråga som vice ordförande. Det kräver dock att Sverige tydligt driver hennes namn redan nu.

Göran Perssons svävande hållning i kommissionärsfrågan öppnar för spekulation om att hans handlande egentligen är ett maktspel kring framtidens ledarskap inom socialdemokratin.

Han är uppenbart störd över Wallströms vägran att sitta i hans regering. Han vill inte kalla henne svikare men framhåller samtidigt den gamla socialdemokratiska moralen att ”när partiet kallar då lyssnar man” och tilläg-ger att ”vi är många som har tagit på oss uppgifter som vi inte velat ha”.

Försöker han framställa Margot Wallström som en diva som värderar Bryssel högre än Stockholm, en som nedvärderar svensk politik? I så fall kommer Persson att misslyckas. Stödet för Margot Wallström är starkt runtom i socialdemokratin. I tomrummet efter Anna Lindh ses hon som den enda möjliga efterträdaren till Persson.

Wallström har dessutom ägnat åratal av sitt liv åt svensk politik som civilminister, kulturminister och socialminister. Hon kallades hem från Sri Lanka för att bli Sveriges EU-kommissionär och har som sådan kämpat hårt mot bland annat kemikalielobbyn. Ingen kan på allvar hävda att Margot Wallström skulle vara en glidare.

Om partiet en dag kallar henne är jag övertygad om att hon säger ja till att leda svensk socialdemokrati efter Persson.

Hennes meriter från Bryssel kan knappast göra henne till en sämre partiledare och statsminister.

Behåll Wallström som EU-kommissionär!

Helle Klein