ÅSIKT

Sverige bör driva plan ”D”, demokrati

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Efter non i Frankrike och nee i Nederländerna krävs en handlingskraftig europeisk socialdemokrati. En ideologisk debatt om vad vi ska ha EU till är ett första steg”, skriver Åsa Westlund och Eric Sundström på det socialdemokratiska studentförbundets hemsida.

”Kan marknaden själv lösa de ekonomiska problemen, eller krävs det en mer aktiv socialdemokrati och fackföreningsrörelse såväl på lokal och regional som på nationell och europeisk nivå”, undrar Westlund och Sundström retoriskt.

Svaret är förstås att det behövs en mer aktiv europeisk fackföreningsrörelse och socialdemokrati.

Här hemma jublar nationalistiska vänsterdebattörer över EU-krisen utan att reflektera över att majoriteten av de franska vänsteranhängare som röstade mot konstitutionen gjorde så för att de ansåg att den var alltför marknadsliberal – de vill istället ha mer av överstatlighet och federalism. Framförallt vill de ha ett socialt EU som bekämpar arbetslösheten, värnar fackliga rättigheter och tar hänsyn till miljön. För det krävs fler gemensamma politiska beslut, inte färre.

Efter den svenska EMU-omröstningen och valet till Europaparlamentet har EU-entusiasmen tonats ned påtagligt både hos socialdemokraterna och den borgerliga oppositionen. EU ses inte som någon röstmagnet och därför väljer partiföreträdarna att tala så lite som möjligt om Europa-frågorna.

Det är en förödande strategi. Samtidigt som statsminister Göran Persson tonar ned sitt EU-engagemang är han med om att fatta en mängd beslut inom unionen som i högsta grad påverkar Sverige. Detta sker utan någon som helst debatt med medborgarna. Tala om att skapa en demokratisk backlash.

Krisen för EU har många förklaringar. I grunden handlar den om bristen på demokrati. Alltför många människor upplever att gapet mellan beslutsfattare och folk ökat drastiskt sedan EU-medlemskapets införande. Både medier och politiker är usla på att lyfta fram det europeiska samhällsperspektivet i vardagsfrågorna.

Den enda rimliga strategin för att hantera EU-krisen är Margot Wallströms ”plan D” – D som i demokrati.

”Vi behöver tänka nytt när det gäller att utveckla den demokratiska dialogen inom unionen”, skrev Wallström på Svenska Dagbladets Brännpunkt 4/6.

EU lägger ner enorma summor på vägar och järnvägar för att få fart på ekonomin. Nu behövs satsningar på en ”demokratisk infrastruktur”, menar Wallström och efterlyser ett program om EU:s demokratiska utmaningar.

Wallström vill på olika sätt skapa en sorts europeisk offentlighet med mötesplatser mellan regeringar och folkrörelser, mellan EU:­s institutioner och medborgarna. Språkfrågan bör lösas med översättningshjälp. Fler europeiska medier där debatten om hur vi skapar ett gemensamt Europa kan föras borde också vara av vikt.

På torsdag börjar EU-toppmötet. Sverige bör driva att ”plan D” sätts i verket. Förtroende byggs inte genom tystnad eller nonchalans utan genom dialog och delaktighet.

Globaliseringen är ett faktum. Dagligen ser vi konsekvensen av för lite gränslös politik – hotade fackliga rättigheter, social utslagning och miljöförstöring. Att välja en nynationalistisk väg vore katastrofalt och bara något som gynnar hyperkapitalismens socialt förödande härjningar.

Helle Klein