ÅSIKT

Med vigselrätt följer ja till homoäktenskap

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I Prideparaden i somras skanderade präster och diakoner: ”Reinfeldt ta dig i kragen, fram med nya äktenskapslagen”.

Alliansregeringen har problem med äktenskapet, inte bara det månggifte som regeringskoalitionen innebär utan i själva sakfrågan. Det finns en överväldigande riksdagsmajoritet för en könsneutral äktenskapslag. Kristdemokraterna är det enda partiet som är emot.

Statsministern har nu deklarerat att regeringens majoritet kör över kd. Moderaterna, centern och folkpartiet lägger en gemensam riksdagsmotion. En liknande motion finns redan från oppositionens sida. Därmed är det klart att det blir en könsneutral äktenskapslag. Äntligen!

Nu handlar debatten i stället om kyrkornas och samfundens vigselrätt. Här har en märklig allians uppstått mellan kristdemokraterna, Humanisterna, frikyrkoledare som är mot homoäktenskap och RFSU. Från

diametralt olika utgångspunkter driver de att kyrkorna ska fråntas vigselrätten. Medan RFSU resonerar principiellt riktigt att staten inte kan lägga ut myndighetsutövning på organisationer som diskriminerar vill de homofoba krafterna inom kristenheten slopa kyrkornas vigselrätt i tron att man så kan värna det heterosexuella äktenskapet.

RFSU har rätt i att myndighetsutövning aldrig får innebära diskriminering. Problemet är att diskriminering pågått både inom stat och kyrka. När partnerskapslagen infördes dröjde det länge innan homosexuella par kunde hitta borgerliga vigselförrättare som ställde upp. Vad säger att en kristdemokratisk vigselförrättare skulle ta på sig att viga samkönade par med större iver än en konservativ präst?

Det vore djupt olyckligt om staten fråntar kyrkorna vigselrätten. Dels skulle det kunna leda till att homosexuella ställs mot heterosexuella. ”Bara för att de där bögarna vill gifta sig får vi inget kyrkbröllop”, kan bli resonemanget i folkdjupet.

Dels skulle alla kristna inom HBT-rörelsen svikas i sin kamp för lika rätt till kärlek inom kyrkor och samfund.

Reinfeldt har därför rätt när han talar om att bröllopsklockorna i kyrkan bör kunna ringa för alla.

Men ge då inte kyrkorna möjlighet att fortsätta diskrimineringen. Skapa inte en ny samvetsklausul.

Inför en könsneutral äktenskapslag och tillåt både borgerlig och religiös vigsel. De kyrkor och samfund som vill ha vigselrätt måste acceptera den nya lagen och viga hetero- likaväl som homosexuella par. Annars får de avstå den juridiska delen av vigseln. Varken präster/pastorer eller borgerliga vigselförrättare ska kunna neka till samkönad vigsel.

Svenska kyrkan med sina sju miljoner medlemmar ser homosexuella parrelationer som likvärdiga heterosexuella. Kyrkostyrelsen har sagt ja till en ny gemensam äktenskapslag. Kyrkomötet har vid upprepade tillfällen sagt ja till att behålla vigselrätten.

Sen ägnar sig kyrkoledningen åt märkliga lingvistiska övningar och hävdar att själva begreppet äktenskap har en given betydelse. Varenda historiskt bevandrad person vet att begreppet äktenskap har haft väldigt olika innebörd alltsedan Bibelns tid till dagens samhälle.

Denna icke-teologiska iver att vara språkpolis faller förstås i samma ögonblick som staten inför ett gemensamt äktenskapsbegrepp.

Då återstår för kyrkan att predika evangelium och välsigna människors vilja till kärlek och stabila relationer.