ÅSIKT

Kommunal kämpar för 100 %

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

De har demonstrerat i Jönköping och Växjö, gått i fackeltåg i Älmhult och samlat in namn på universitetssjukhuset i Linköping. Runt om i landet genomför medlemmarna i Kommunal aktioner i den pågående avtalsrörelsen.

Förbundsledningen har uppenbart medlemmarnas stöd för kravet att kommunalarnas löner på fyra år ska höjas så att de motsvarar en verkstadsarbetarlön. Det är inte konstigt.

Under 90-talet växte löneklyftan mellan industrins och kommunernas anställda stadigt. I början av årtiondet tjänade en kommunalare i genomsnitt drygt 90 procent av en verkstadsarbetarlön. Tio år senare omkring 84 procent. Dessutom har till exempel lärare och sjuksköterskor fått bättre löneutveckling än kommunalarna.

Det är klart att de är förbannade.

Men om förbundsledningen med Ylva Thörn i spetsen har medlemmarna med sig är stödet inte lika odelat från andra fackliga ledare.

I LO-tidningen gav Thörn i fredags uttryck för både besvikelse och upprördhet över uttalanden från bland andra Industrifackets ordförande Leif Ohlsson.

Ohlsson har förklarat att han tycker det var fel av Kommunal att säga upp avtalet. Lönehöjningar inom kommunerna skulle leda till skattehöjningar, något han fruktar ska drabba lågavlönade inom industrin.

”Jag slås av den energi de lägger ner på att tala om vad som är rätt och fel”, skriver Thörn som också frågar sig om de manligt dominerade facken inom industrin känner sig hotade.

I går inledde Aftonbladet kampanjen 100 procent. I en serie artiklar kommer löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad att grans-kas och kritiseras.

Kommunals kamp handlar om ett av de viktigaste skälen till att kvinnor i vårt land i genomsnitt tjänar en femtedel mindre än män. Den svenska arbetsmarknaden är extremt könsuppdelad och lönerna är i allmänhet lägre i branscher där många kvinnor arbetar.

Därför är Kommunals krav på högre löner också ett jämställdhetskrav. Men alltså inte okontroversiellt.

Ingen försvarar att kvinnodominerade yrken ska betalas sämre än mansdominerade, i princip.

Att förändra relationen mellan lönen i olika yrken kräver dock inte bara att de som har lägre betalt får mer än andra. Det förutsätter också att de som har mer får lite lägre löneökningar. Då blir det hela genast lite mer besvärligt.

Kommunal är långt ifrån ensamma om att organisera lågavlönade kvinnor. Flera andra av både LO:s och TCO:s kvinnodominerade förbund befinner sig i princip i samma sits. Också inom de manligt dominerade industriförbunden finns dessutom ofta stora kvinnogrupper som har alldeles för dåligt betalt.

I Leif Ohlssons Industrifacket har till exempel de anställda på tvätterier och i det som finns kvar av svensk textilindustri usla avtal.

Ändå gör nog andra fackliga ledare klokt i att inte motsätta sig Kommunals krav. Just nu är förbundets försök att få upp lönerna för bland andra undersköterskor och barnskötare det kanske tydligaste exemplet på praktiskt jämställdhetsarbete.

Då är det dumt att ställa sig på andra sidan.

Ingvar Persson