ÅSIKT

Var rädd om vägarbetarna

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I förra veckan dog en trettioåttaårig vägarbetare från Rättvik på akademiska sjukhuset i Uppsala. Tillsammans med en arbetskamrat hade han varit ute på riksväg 80 mellan Falun och Hofors för att märka ut platsen för nya trafikskyltar.

Deras bil, en personbil med varningsljus, blev påkörd bakifrån. Trettioåttaåringen fick så allvarliga skallskador att hans liv inte kunde räddas.

Han lämnar hustru och två barn efter sig.

Olyckan på riksväg 80 är långt ifrån den första, och den kommer dessvärre inte heller att vara den sista. Ett vanligt år dödas minst en arbetare på svenska vägar. Dessutom dödas någon eller några trafikanter i samband med vägarbeten.

Den som rör sig på sommarvägarna har inte svårt att förstå varför. Att arbeta på vägen är att befinna sig mitt i trafiken. I bästa fall skiljer några betongblock eller en lastbil arbetsplatsen från bilar och långtradare. Många gånger skyddas de som arbetar bara av några plastkoner.

Trafiken går alltid mycket fortare än hastighetsbegränsningarna.

– Våra medlemmar talar om att det snarast blivit värre. Det är mer trafik och högre hastigheter, säger Thomas Brännström som är ansvarig för Väg och ban på fackförbundet Seko.

Det finns metoder för att få ner hastigheterna vid vägarbeten. För ett år sedan visade Vägverket upp en mobil hastighetskamera som ska kunna användas vid vägarbetsplatser. Kameran, placerad i en släpvagn, används nu av polisen i Västernorrland och Gävleborg.

Vägarna vid arbetsplatser kan också stängas av så att trafiken måste bromsa och på några håll har ett system med en ”lots” använts. Det innebär att en bil från vägentreprenören kör före trafiken och dämpar hastigheten.

Ändå används ofta inte de metoder som finns, och det finns en enkel förklaring. Pengar.

Trots att asfaltbranschen varit omgiven om rykten om karteller och uppgjorda anbud tvingar konkurrensen entreprenörerna att pressa sina anbud. Säkerheten kommer ofta långt ner på listan och resultatet blir en – bokstavligt talat – livsfarlig arbetsmiljö.

Det är som i Ken Loachs film ”Järnvägare” från 2001. Effektivitet och konkurrens, men på bekostnad av skyddsåtgärderna.

– Vi vill se ett system med skilda entreprenader. Säkerheten borde ligga för sig. På det sättet skulle vi få specialister som inte behövde ta hänsyn till kostnaden när vägarna ska stängas av, säger Thomas Brännström.

Tillsammans med strängare övervakning av hastigheterna skulle det inte bara skapa säkrare arbetsplatser utan dessutom mindre risker i trafiken.

Det hjälper dock inte idag. Just nu pågår ett 70-tal större vägarbeten bara på europavägarna. Det betyder mötande trafik, avsmalnade körbanor och nedsatt hastighet. Men först och främst betyder det människor som arbetar på vägen.

Det hjälpte inte heller förra torsdagen när en tvåbarnspappa miste livet mellan Falun och Hofors.

Ingvar Persson