ÅSIKT

Ny kärnkraft ger inte de varslade nya jobb

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Thomas Östros.
Foto: URBAN ANDERSSON
Thomas Östros.

Det var lite synd om Thomas Östros i går. Hans uppgift – att presentera en alternativ och bättre politik för jobben – kunde knappast ha varit otacksammare.

Inte därför att behovet saknas. Arbetsförmedlingens statistik slår rekord. Över 17 000 varslades förra månaden, den högsta siffran en januarimånad. Volvo summerade hösten i går. Över 16 000 fast anställda, visstids­anställda och konsulter har fått veta att de måste gå. Knappt hälften finns i Sverige. ­Antalet konkurser ökar rekordsnabbt.

Fackförbundet Kommunal räknar med att 7 500 medlemmar kan förlora jobbet. Arbetsgivarna, Sveriges Kommuner och Landsting, förutspår nerdragningar på 15 000 kommun­anställda. Krisen har nått välfärden.

Regeringens policy är att göra så lite som möjligt så sent det går.

Östros uppgift borde vara varje oppositions­politikers dröm, om det inte varit för tidpunkten.

I går handlade det nämligen inte om dagens jobbkris. Alla, inte minst i Östros eget parti, pratade energipolitik och kärnkraft.

Frågorna hänger förstås samman. Därför får energipolitiken en sådan laddning i arbetar­rörelsen. Tanken på flödande elkraft till tung industri får fackliga företrädare som Stefan Löfven från IF Metall och Jan-Henrik Sandberg från Pappers att applådera i kapp med direktörer som Sverker-Martin Löf och Olof Faxander.

Den energipolitiska formeln har ­varit att ersätta kärnkraften i den takt alternativ ­energi finns tillgänglig. Det kan låta som tillgången på energi vore problemet, men så är det knappast. För den tunga industrin handlar det om priset. Löfven, Sandberg och de andra hoppas på en framtid där låga energipriser ger svenska stålverk och massabruk en välbehövlig konkurrensfördel.

Dessvärre fungerar det inte. Gör ­regeringen allvar av löftet att kräva ett rimligt försäkringsskydd och att avstå från subventioner blir den nya elen dyr. Dessutom är det inte tillgången på svensk el som kommer att bestämma priset för SSAB och SCA när ­reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn ska stängas.

Då kommer nämligen det svenska elpriset att avgöras på en än mer integrerad euro­peisk kraftmarknad. Det är också en del av ­veckans regeringsöverenskommelse. ”Flaskhalsar” ska byggas bort, skriver regeringen. I klartext; Vattenfall, Eon och Fortum får kablar för att kunna sälja strömmen där de får bäst ­betalt. Svensk industri kommer att få betala europeiska priser, oavsett hur många reaktorer som byggs.

Löfven antydde i torsdags att han ser problemet, men utan att dra den rimligaste slutsatsen. Svensk industri måste anpassas till en verklighet där energi är dyrare – men förhoppningsvis renare – än i dag.

En ny kärnkraftsdebatt fördröjer bara ­investeringar i ny teknik och gör att fler jobb försvinner.

Och Östros? Det blir många tillfällen att återkomma till behoven av en bättre politik för jobben.